Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde Kapitlet. Om eskimåerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omtalas, så vidt jag vet, för första gången af Hans Egede i
hans ofta anförda Relationer och har sedermera utgjort ett
kärt tema, i synnerhet för de äldre grönländska missionärerna,
hvilka ansågo angekokkerna dels som afgudaprester,
dels som trollkarlar och derför med stor salvelse omtala,
huru den grönländska kollegans spetsfundigheter bragtes på
skam. Visst är, att angekokkerna, hvilka vid början af
den danska kolonisationen utgjordes af de klokaste, slugaste,
i förvärf skickligaste och derför mest ansedde bland
infödingarne, sjelfve trodde sig kunna med hjelp af sin trumma
och andra konster på ett öfvernaturligt sätt ingripa i
händelsernas gång, d. v. s. trolla. Deras skrå bildade, såsom Rink
helt säkert med rätta framhållit, den enda sociala institution
i det gamla Grönland, hvars förstörande genom missionärerna,
förföljande med spott och spe samt, om ord ej hjelpte
— ty angekokkerna tyckas ofta hafva varit sina kristna
motståndare i ordstrid öfvermäktiga — med hugg och slag,
ingalunda varit välbetänkt, om ock från missionärernas
ståndpunkt lätt förklarlig.
Dalager, som fördomsfritt, om ock med sin vanliga
originalitet skildrar angekokkernas verksamhet, förklarar, att
de rätte angekokkerna voro folkets moralister och
naturkunnige, hvilka förde en i allo exemplarisk vandel, aldrig
gjorde skada, men ofta nytta och gagn. Intet tvifvel
finnes, det de ej mången gång sjelfva trodde på sina konster.
En gammal angekok t. ex., som var god vän till Dalager
och af hvilken denne erhållit sina vigtigaste upplysningar
om infödingarnes seder, språkade gerna om »andliga ting».
Han höll dock styft på sina egna »Principia», hvilka sades
bero dels på tradition, dels på uppenbarelser. Han medgaf,
att han fordom, medan han ännu »stod i Embetet», varit
med om att inbilla enfaldigt folk åtskilliga tokerier, men
vidhöll fortfarande, att en angekok kan göra underverk, till
hvilka han dock äfven räknade åtskilliga, på god
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
