Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet - Till Norra Spetsbergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sedan vi hade öfverlämnat post till kapten Olsen,
begåfvo vi oss ännu en gång ut på en jaktfärd. Jag försökte
gå i land på södra sidan af vår hamn, där rotges häckade
talrikt öfverallt i bergen, och det blef en mödosam vandring.
Ofta sjönk jag ned till midjan genom snön. Hur det var,
knogade jag dock upp i ett berg, där vi äfven lyckades taga
fram några rotgesägg ur bergsremnorna.
De äro små, utomordentligt trefliga fåglar dessa små
alkekungar, och jag hade mycket nöje af att se dem sitta på
stenarna rundt omkring mig. Hvarje gång en flock kom
flygande och slog ned bredvid mig, skreko de högt
»perrre-tetete-tett-tett-tett». De satte sig tätt på stenarna, där de
stodo med tämligen högresta tarser, ej på själfva tarsen som
alkan. Med sina mörka ögon, svarta hufvud och ryggar
samt rent hvita bukar voro de mycket näpna.
Högt upp öfver alkkolonien i det branta fjället bodde
några par borgmästare. Mina män hade hört mig yttra, att
jag gärna önskade några små borgmästareungar, och till
dessa män behöfdes endast en uttalad önskan af mig. Kunde
de gå mina önskningar till mötes, gjorde de det alltid. De
gjorde ofta vida mer än jag begärde, och när jag nu råkade
kasta min blick upp mot fjällets topp, fick jag se två små
varelser klättra där på afsatserna öfver bråddjupet. Det var
Hegge och Kornelius, som företagit den mödosamma
klättringen för att skaffa mig ett par fågelungar, och deras djärfva
företag kröntes äfven med framgång.
Senare på dagen företog jag i Levins sällskap en
båtfärd längs kusten till en liten af kapten Kjeldsen förut känd
holme. Den stora arktiska lunnefågeln var mycket allmän,
och en hel del sådana blefvo fällda. Flerestädes träffades
emellertid äfven den mindre lunnefågelformen, som alldeles
liknar vår skandinaviska. På holmen häckade endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
