Till Spetsbergen och Nordöstra Grönland år 1900 / 163 (1901) Author: Gustaf Kolthoff - Tema: Exploration, Greenland Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet - Åter vid Mackenziebukten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

quadricornis) och den vid Sveriges kuster vanliga stenbiten
(Cyclopterus lumpus). Af den sistnämnda erhölls dock
blott ett på stranden uppkastadt exemplar; ett annat lär ha
setts simma kring fartyget.

EFTER HEMKOMSTEN FRÅN JAKTFÄRDEN.

Den 10 augusti kom så med lugnt och vackert väder.
Sedan våra magar fått sin vederbörliga tribut af
myskoxbiffstekar, begåfvo vi oss i land. Äfven denna dag skulle
arbetskraften fördelas på skilda håll. Levin, Kjell och jag
följdes åt, och med oss gingo några män, försedda med
starka linor, hvarmed de blifvande offren för doktorns pilar
skulle bindas. Doktorn, som var öfvertygad om ett lyckligt
resultat, såg riktigt segersäll ut i sina stora stöflar, med de
förgiftade pilarna i ett stort fodral och den långa bössan på
ryggen. Så vandrade vi fram öfver berg och dalar, sökande
efter det stolta villebråd, som skulle fångas. För att få
utsikt öfver nejden bestego vi ett högt fjäll, och där uppe,
nära fjällets högsta topp, öfverraskades vi af att finna en
grönskande dal. Där blommade ännu Floras barn, och där
växte gräs ymnigt. En snöhvit hare fann tydligen trefnad
i denna lilla oas på det sterila fjället och satt där lugnt
nedkrupen vid en tufva. Vi hade ännu ej fått några
grönländska harar, och denne hvite jösse blef därför ett
välkommet byte. Äfven ett par ripkullar uppenbarade sig på
de gröna tufvorna, och många af dem föllo för våra skott.
Korpar flögo skrikande öfver fjällets krön, och gråa
snösparfungar, som ännu ej hade mycken erfarenhet af världen,
hoppade orädda framför våra fötter.

Vi vandrade rundt kring fjällets topp och spejade vida
omkring, men de djur vi sökte och som vid vårt föregående
besök funnits här i så stort antal, voro som försvunna. Vi
kommo så till fjällets nordöstra sida, och där nedanföre i
dalen, vid en porlande älf, upptäckte vi ändtligen en ensam

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>