Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet - Myskoxfjärden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
in, hvarför jag genast begaf mig efter, och snart såg jag det
ståtliga djuret, som helt sakta gick undan. När jag upphann
tjuren och han blef mig varse, intog han genast den vanliga
försvarsställningen med sänkt hufvud. Mellan mig och
tjuren fanns nu en djup ravin, som med sina stenblock och
ras var ganska besvärlig att gå öfver. Visserligen var hållet
till tjuren långt, men trött och andtruten som jag var, ville
jag hellre göra ett försök att skjuta honom på det långa hållet
än att klättra öfver ravinen, hvarför jag satte helmantlade
kulor i studsaren och bad ynglingen John, som var med
mig, att lägga sig på knä, så att jag fick stöd för studsaren
på hans axel. Därefter siktade jag midt i pannan på tjuren
och sköt. Tjuren rörde sig ej för skottet och fick därför
en kula till. Nu stegrade han sig men intog genast åter
sin förra ställning. Jag sköt då ett tredje skott, och för det
föll han ned död.
När huden af denna tjur aftogs, visade det sig, att alla
tre kulorna hade träffat honom i pannan. De två första
kulorna hade gått strax under hjärnan och den tredje, som
dödade, igenom denna. Som ett bevis på den ofantliga kraft
dessa små kulor ha, förtjänar nämnas, att alla tre kulorna,
med föga förändradt utseende, återfunnos innanför huden
helt nära djurets svansrot. De hade således gått rakt igenom
hela djuret på längden, hvartill fordras en ofantlig kraft, då
det visade sig, att de stora kulorna från fångstmännens
remingtongevär ej ens gingo genom pannbenet på dessa djur.
Svårigheten att finna ankarplats i fjorden, då bråddjupet
går alldeles intill stränderna, gjorde, att vi beslöto oss för att
tillbringa natten där vi voro, drifvande midt i fjorden.
Den 18 augusti ingick med en strålande vacker morgon.
Sjön låg lugn, och de storslagna fjällen upplystes af ett
strålande solsken. Betande myskoxhjordar syntes flerestädes på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
