- Project Runeberg -  Till Spetsbergen och Nordöstra Grönland år 1900 /
196

(1901) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff - Tema: Exploration, Greenland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet - Myskoxfjärden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han skall lefva, på marken, här fått gnagartänderna
betydligt mera utstående, så att de lämpa sig bättre för det
ändamål, hvartill han behöfver dem.

Den 20 augusti var vädret så till vida bättre, att det
ej regnade. Det blåste dock en hård vind, och högre upp
på fjällen hade snö fallit under natten, så att dessas högsta
krön nu voro klädda i hvit skrud.

Bland de myskoxar, vi nu sågo, var en liten hjord på
sex gamla djur och två kalfvar, som betade ej långt från
det ställe, där jag uppsatt näten, och vi skulle nu försöka
drifva dem i näten eller gropen. För detta ändamål gick
jag i land med 21 man. Jämte Levin och Kjell dolde jag
mig vid gropen, Kulseth och en man med honom
placerades högre upp mot fjället för att mota ned djuren, i
händelse de skulle taga vägen åt det hållet, och Odhner, som
var lättfotad, hvilket väl behöfdes, om man med någon
snabbhet skulle taga sig fram på den stenbundna marken,
fick i uppdrag att leda drefvet. Detta gjorde han äfven
förträffligt, och jag hade nöjet se djuren komma emot oss. Men
glädjen blef icke lång, ty den stora tjur, som sprang i teten
för den lilla hjorden, sneddade snart af nedåt sjön, där ingen
vakt blifvit utställd, eftersom myskoxarne vid alla föregående
tillfällen, då de tagit till flykten, styrt kosan upp mot
höjderna. De öfriga djuren följde sin ledare, och så sprungo
de allesammans tätt förbi näten vid dessas nedersta ända.
Där stannade de visserligen och gingo några steg fram emot
den uppstoppade kon, men så togo de åter till flykten och
försvunno långt upp bland fjällen.

Det hade sålunda hittills varit otur med myskoxfångsten,
men jag uppgaf icke fördenskull hoppet, helst som jag förut
hade iakttagit, att terrängen var lämpligare längre ut mot
mynningen af fjorden. Hade vi kommit något tidigare på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 13 15:19:17 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1900/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free