Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. När Pollyanna kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bara, om det är en bråkig unge. Hur ska det gå ihop
med fröken Polly? Nu blåser tåget.”
”Vet du, Timoteus — jag tycker — att — att det var
lett av henne att skicka mig.” Nancy var riktigt
gråtfärdig, då hon skyndade sig till en plats, där hon kunde
se dem, som stego av tåget.
Det dröjde ej länge, förrän Nancy fick syn på en
spenslig liten flicka med två tjocka gula hårflätor, som
hängde långt ned på ryggen.
Under halmhatten syntes ett vaket, fräknigt litet
ansikte, som vände sig till höger och vänster, alldeles som
om hon sökte någon.
Nancy kände genast igen barnet, men det dröjde en
stund, innan hon fick nog kraft för att kunna gå fram
till henne. Benen riktigt ”vek” sig under henne. Den
lilla flickan stod alldeles ensam på perrongen, då Nancy
äntligen tilltalade henne.
”Är detta Pollyanna?” frågade hon.
Nästa minut kippade hon efter andan, halvkvävd av
två bomullstygsklädda armars omfamning.
”O, jag är så glad, så glad åt att få träffa dig”,
ropade en röst ivrigt tätt intill örat på henne.
”Naturligtvis är jag Pollyanna, och jag är så glad,
att du kom och mötte mig. Jag hoppades, att du skulle
göra det.”
”Jaså, jaså”, sade Nancy osäkert. Hon undrade huru
Pollyanna kunde känna henne och längta efter henne.
”Jaså”, sade hon åter, och satte sin hatt till rätta.
”Jo då, och jag har undrat hela vägen, huru du
såg ut”, sade den lilla flickan, och synade den förlägna
Nancy från huvudet till fötterna. ”Nu är jag så glad, att
du ser så’n ut.”
Pollyannas utrop gjorde Nancy förbryllad. Det var
en riktig lättnad för Nancy, att Timoteus just då kom
fram till dem.
”Detta är Timoteus. Du har kanske någon koffert?”
”Joo då”, nickade Pollyanna förnumstigt, ”jag har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
