Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Juni - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
POPULÄR RADIO
SIGNALGENERATORN
Ett modernt serviceinstrument
ignalgeneratorn är ett av de mest oumbärliga
instrumenten vid justering och trimning av
moderna radiomottagare, speciellt superheterodyner.
Den är ej alls något besynnerligt instrument, utan utgör
helt enkelt en rundradiosändare i miniatyr och har
tillkommit av rent praktiska skäl. Förr trimmade man alltid
en mottagare med hjälp av en svag utländsk station,
varvid man sökte åstadkomma största möjliga signalstyrka
i högtalaren. Emellertid varierade ofta sändarens signaler
i styrka, och rätt vad det var kunde stationen sluta sända
för kvällen, kanske då man var mitt uppe i
trimningsarbetet. Dessutom varierade ljudstyrkan i högtalaren
oupphörligt, allt efter växlingarna i talet eller musiken, för
att ej tala om fadingens inverkan. Dessa olägenheter
gjorde, att man skaffade sig en privat liten sändare för
trimningsarbetet, en sändare, som gav en signal av konstant
styrka, med konstant moduleringsgrad. Detta är den
moderna signalgeneratorn, som dessutom också i de bättre
utföringsformerna möjliggör utförandet av de nu så
aktuella mätningarna av känslighet, selektivitet och fidelitet
(»ljudkvalitet»).
För att signalgeneratorn fullständigt skall motsvara en
sändarstation, måste den vara helt skärmad och dess signal
införas på mottagaren genom en skärmad
högfrekvenskabel, detta för att signalen verkligen skall komma in på
antennkontakten och ej på t. ex. detektorspolen i en
fler-kretsmottagare. Vidare skall signalgeneratorns
utgångskrets i elektriskt avseende motsvara en normal
mottagarantenn, så att mottagarens ingångskrets blir »belastad»
på alldeles samma sätt som då en antenn anslutes. I annat
fall kan ju mottagaren uppvisa andra egenskaper än under
normala förhållanden. Nu är det litet si och så med
denna sak vid de billigare signalgeneratorerna, avsedda
för trimningsarbete, men där har saken i fråga ej heller
så stor betydelse. Annat är det då man skall göra
verkliga mätningar av mottagarens egenskaper. Då måste
signalgeneratorn ha relativt litet motstånd på utgångssidan.
Vidare får man mellan generatorn och mottagaren
inkoppla en s. k. konstantenn, som efterbildar en normal
mottagarantenn. Denna konstantenn består av en
kondensator, en induktansspole och ett motstånd, alla tre
seriekopplade med mottagarens antennkontakt. En antenn har
nämligen både kapacitet, induktans och motstånd. Vid
mätning på kortvågsområdena brukar konstantennen
he-stå av enbart ett motstånd på några hundra ohm; en
mottagarantenn av vanlig typ har nämligen på dessa
våglängder andra elektriska egenskaper än på de högre
våglängderna.
Signalgeneratorn är liksom en rundradiosändare
modulerad, dock med en enda ton av konstant styrka och
frekvens, den senare vanligen 400 perioder per sekund.
I mottagarens högtalare hör man därför en ton med
nämnda periodtal. Man söker nu vid trimningen
åstadkomma, att denna ton blir så stark som möjligt. Dock
är det vida bättre att i stället för högtalaren inkoppla
en växelströmsvoltmeter och observera dennas utslag. Vid
mätning av känsligheten etc. använder man i stället för
voltmetern en s. k. utgångseffektmätare, som direkt eller
indirekt anger mottagarens utgångseffekt i watt.
Vi ha här ovan i stora drag redogjort för
signalgeneratorns ändamål och användning. Då denna sak nog tarvar
ytterligare behandling, anmoda vi alla som stött på
svårigheter i samband med användningen av
signalgeneratorer att meddela sig med redaktionen.
SUutU VLi Uuuua,
om det gällde, utan vidare
besvara följande frågor:
Vad är "Durchgriff" och "dynamisk
karak-teristika" hos elektronrör? Vad menas med
dynamiskt motstånd? Hur arbetar en
dynatron-oscillator? Vad är dämpade vägor?
Vad menas i allmänhet med "dämpning"?
Vartill användes en dämpsats? Vad är en
"död zon"? Hur uppkomma "döda punkter"
i radiomottagare? Göra "döda varv" i en
spole nägon skada? Böra de kortslutas? Be-
tyder EBE enkelt bomullsomspunnen
kopparträd? Kan man beräkna effektiva höjden
hos en antenn, eller hur stor är den i
allmänhet? Är det engelska "B. M. S. value"
detsamma som effektivvärde? Vilken spole
liar minsta egenkapaciteten? Vad menas
med ekvivalëntkrets? Vad är en
ekvipoten-tialkatod ?
Om ej, så måste Ni köpa
tredje delen av POPULÄR RADIOS RADIOLEXIKON av ingenjör W. Stockman
0 Ingen radiofackman kan undvara
denna värdefulla uppslagsbok
0 Den sätter Er i stånd att besvara
vilka radiotekniska frågor som helst
0 Prenumeranter erhålla detta arbete
för endast 35 öre pr del. Bokh.-pr. 1:50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
