Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Januari - Spänningsförstärkning vid motståndskoppling. Sylvanias spänningsförstärkningstablå ger vägledning vid konstruktion av mottagare och förstärkare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II POPULÄR RADIO
SPÄN NIN G SFÖRSTÄ RKNIN Q
vid motståndskoppling
Sylvanias spänningsförstärkningstablå ger
vägledning vid konstruktion av mottagare och förstärkare
en på omstående sida befintliga tablån, som
uppgjorts av Sylvania-fabriken och gäller för
spänningsförstärkande lågfrekvensrör i
motståndskoppling, är avsedd att användas i samband med
den i nr 9, 1937, publicerade tablån över utgångseffekt
vid slutrör.
Med ett spänningsförstärkande rör avser man ett sådant
som ej behöver avgiva någon effekt — praktiskt taget —
till nästföljande rör, utan enbart spänning. Så snart det
efterföljande röret arbetar utan gallerström, d. v. s. i
klass Ai eller klass AB1; fordrar det ingen effekt på
ingångssidan, och lågfrekvensröret framför arbetar som
spänningsförstärkare. Slutrör i klass B eller klass AB2
fordra däremot en viss effekt på ingångssidan, och det
föregående lågfrekvensröret arbetar då ej längre som
spänningsförstärkare utan som drivrör (på engelska »driver»).
Hur ett sådant rör utväljes framgår av den till
ovannämnda effekttablå hörande artikeln. Uppgift om den på
ingångssidan erforderliga effekten vid olika slutrör finnes
i 4:e upplagan av Sylvanias »Technical Manual»,
ävensom uppgift om erforderlig ingångsspänning vid slutrör,
arbetande utan gallerström. Den sistnämnda uppgiften
skall användas i samband med den nya
spänningsförstärk-ningstablån, varför »Technical Manual» kompletterar
även denna.
Förutom förstärkningsgraden i lågfrekvenssteget ger
tablån upplysning om under vilka arbetsförhållanden för
röret förstärkningssiffran gäller. Dessutom angives den
maximala distortionsfria utgångsspänningen. Denna är
uttryckt i effektivvärde (på engelska: »root mean square
value», förkortat: »r-m-s value» eller »RMS value»).
Spänningsförsitärkarrörets utgångsspänning, uttryckt i
maximalvärde (effektiwärdetX 1,4), skall vara minst
lika stor som slutrörets negativa gallerförspänning. (Gäller
endast slutrör, som arbeta utan gallerström.) Ofta är den
på olika slutrör erforderliga ingångsspänningen angiven
i »Technical Manual». Ibland är den emellertid uttryckt
i effektivvärde (»r-m-s» eller »RMS»), ibland i
maximalvärde (»peak voltage» eller »peak volts»), varför man
måste ha uppmärksamheten fäst härpå.
En annan uppgift i tablån är maximala ingångsspän-
ningen (signalspänningen) på spänningsförstärkarröret.
Denna svarar mot maximala distortionsfria
utgångsspänningen, i det att den senare, dividerad med
spänningsförstärkningen, ger ingångsspänningens effektivvärde, vilket
multiplicerat med 1,4 ger det i tabellen angivna
maximalvärdet. Man ser av tablån, att ingångsspänningens
maximalvärde måste hållas betydligt lägre än värdet på
negativa gallerförspänningen, för att distortionen skall bli
ringa, speciellt vid rör med hög förstärkningsgrad.
I tablån äro de olika rörtyperna uppställda i ordning
efter den spänningsförstärkning de giva. Vid lika
spänningsförstärkning äro de ordnade efter avgiven
utgångsspänning. För varje rörtyp äro värden på anod- och
ka-todmotstånd angivna. Siffran för anodspänningen gäller
ej spänningen på rörets anod utan den totala tillgängliga
anodspänningen, d. v. s. spänningen över både rör och
anodmotstånd tillsammans.
För andra anodspänningar än de i tablån angivna kan
man approximativt beräkna maximala utgångsspänningen
samt ingångsspänningen, varvid man utgår ifrån att dessa
äro direkt proportionella mot anodspänningen. (Det är
fortfarande fråga om totala anodspänningen.) Detta
samband gäller dock endast vid automatisk gallerförspänning
(åstadkommen medelst katodmotstånd) och i tablån
angivna värden samt vid högst 50 °/o variation uppåt eller
nedåt i anodspänningen.
Spänningsförstärkningens storlek vid andra värden på
anodmotståndet än de som angivits i tablån kan beräknas
enligt en formel, som med hänsyn till att ej alla Populär
Radios läsare äro matematiskt intresserade meddelas i ett
särskilt appendix eller tillägg till denna artikel.
Härigenom blir det ej något avbrott för den matematiskt
oskolade vid läsningen av artikeln.
Vid dimensionering av ett spänningsförstärkarsteg
måste man även taga hänsyn till det efterföljande rörets
gallerläcka, vilken kan tänkas parallellkopplad med
spän-ningsförstärkarstegets anodmotstånd.1 Gallerläckan bör ha
minst dubbelt så stort motståndsvärde som
anodmotståndet. I annat fall uppkommer distortion (amplituddistor-
1 Tyvärr saknas uppgift härom från Sylvania, men vi skola vid
tillfälle återkomma till saken. — Red.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
