Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars - Anodåterverkan och inre återkoppling vid elektronrör, av ingenjör H. Stockman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POPULÄR RADIO
65
Fig. 2. Triod med resistiv belastning. Rörets anodåterverkan blir
större i den mån spänningen Va på anoden ger stora
fältänd-ändringar invid katoden.
handen, i det en ökning av temperaturen visserligen
medför starkare emission, men samtidigt kraftigare
rymdladdning, som driver de nya elektronerna tillbaka till katoden,
varför urladdningsströmmen, som i detta fall är lika med
anodströmmen, förblir konstant. I verkligheten får man
taga hänsyn till en hel del avvikelser från detta enkla
samband på grund av elektronernas begynnelsehastighet,
förekomsten av positiva joner, inverkan av
kontaktpotential m. m."
I praktiken arbetar man emellertid oftast med rör,
försedda med galler, och det är då av intresse att söka
till-lämpa 3/2-lagen på dessa rör. Ett enkelt sätt att
genomföra en dylik tillämpning erbjuder den klassiska
metoden, enligt vilken man studerar den laddning
elektrodspänningarna giva på katoden och vidare studerar det
fält, som denna katodladdning giver intill katoden. Det
är fältet i katodens omedelbara närhet som bestämmer
urladdningsströmmen. Ehuru metoden är synnerligen
approximativ, icke minst därför att laddningen i
verkligheten icke ligger på katoden utan utanför densamma
i form av en rymdladdning, så leder den till praktiskt
användbara ekvationer, som kunna korrigeras för bättre
överensstämmelse med verkligheten. Vi skola ej närmare
ingå härpå, utan angiva endast den form 3/2-lagen får,
tillämpad på en triod
V,
iu=ig + ia = K’ vst (1)
där vst=vg+Dva (2)
, „ 1 Cka
och D= =——
Ckg
Här är ig gallerströmmen (elektronströmmen), men då
man arbetar med negativt galler, blir ig = 0. Storheten
vst är styrspänningen, d. v. s. den spänning en med
trio-den ekvivalent diod måste påläggas, för att laddningen
på katoden och därmed fältstyrkan invid katoden skall
bli densamma i båda rören. Vidare är D genomgreppet,
lika med inverterade värdet av förstärkningsfaktorn fjt och
här definierat såsom ett kapacitetsförhållande.
Det väsentliga i härledningen av ekv. 1 är införandet
av den ekvivalenta dioden, eller i realiteten, ett
ekvivalent ytskikt inuti trioden med potentialen vst- På analogt
sätt kan i flergallerrören elektrodernas inverkan på fältet
invid katoden representeras av ett ytskikt med en viss
potential Vst-
2. Förskjutningsspänning Dva-
Av intresse är här ekv. 2, som avgiver hur
styrspänningen vst är sammansatt." Vi förutsätta att vg har ett
visst negativt värde. Är nu det använda röret ett
hög-myrör, alltså med litet D, och är vidare anodspänningen
va mycket liten, så blir den andra termen av försumbar
storleksordning och vst ~vg, d. v. s. negativ. Men ett
negativt eller ett nollvärde på vst betyder, att ingen
anodström går genom röret. (En obetydligt negativ
elektrodspänning eller styrspänning nedbringar ej i verkligheten
elektrodströmmen till värdet noll, men man kan antaga
att så är fallet till förmån för en förenklad behandling
av elektronrörets teori.) Vid ett slutrör, som har större
D, kan andra termen lätt göras större än den första, d. v. s.
vst positiv, varför en viss anodström enligt ekv. (1)
passerar röret trots att gallret är negativt (ig=0).
Vi se alltså att rörets D eller ju är av utslagsgivande
betydelse för dess likströmsförhållanden. Röret måste ha
en viss anodström ia, som tillförsäkrar en lämpligt
placerad arbetspunkt, omkring vilken sedan
växelströmsförloppen kunna utspelas. Detta måste man ha i minnet för
att fullt objektivt kunna jämföra trioden med de senare
omnämnda skyddsgallerrören. — På grund av den
förskjutning i potential, som termen Dva giver, benämnes
den förskjutningsspänning.
För att den positiva anodspänningen skall kompensera
Fig. 3. Resistivt belastad triod med anordning jör negativ
återkoppling. Anodväxelspänningen ger över Rt en delspänning, som
ingår i den resulterande gallerväxelspänningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
