Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Juni - Sidor ... - Mätning och bedömning av rundradiomottagare - »National» NC—80 X, amatörsuper, 6+4 rör, kristallfilter - Signalgeneratorer, konstr. och användn. för mätn. av känsl. m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
POPULÄR RADIO
MÄTNING OCH BEDÖMNING
av rundradiomottagare
Principiell anordning av mätapparaturen
Av Ingenjör H. Stockman
|jjj adiomottagarna av i dag äro så komplicerade till
SSr sin konstruktion och uppvisa så varierande
egen-U skaper, att det visat sig mycket svårt att upp-
ställa enhetliga riktlinjer för deras bedömning.
Exempelvis äro ju mottagarna försedda med ett flertal
manöverorgan, vilka sinsemellan kunna inställas i olika
kombinationer. Prestationsförmågan hos en viss apparat
bestämmes icke minst av huru denna inställning göres och är
i övrigt beroende av, under vilka förhållanden apparaten
arbetar. Dylika faktorer, som ligga utanför den
bedömandes kontroll, medföra, att ett försök till värdesättning av
olika mottagare inbördes med hjälp av siffror och
diagram blir mer eller mindre vanskligt. Dock kan man med
hjälp av förnuftigt genomförda mätningar komma så
långt, att mottagarnas viktigaste data kunna fastställas på
en basis, som ger skälig rättvisa vid jämförelse olika
mot-tagartyper emellan. Det är icke den relativa bedömningen,
som här är av största intresse, utan en absolut bedömning,
som avgör, huruvida en mottagare fyller vissa uppställda
fordringar eller ej. Härför fordras givetvis fastställda
normer.
Värdet av fastställda normer för bedömning av
radiomottagare kan ej överskattas. Man behöver blott tänka på
de ofta återkommande tvistefrågorna mellan köpare och
säljare, fabrikanter och patentombud m. fi. för att inse
detta. Om den ena parten gör gällande, att ett parti
apparater ej fyller måttet i fråga om exempelvis selektivitet,
så är det ju lönlöst att diskutera saken, så länge den
andra parten bedömer selektiviteten enligt helt andra
grunder. De experter, som i dylika fall tillkallas som
sakkunniga, kunna icke alltid på kort tid enas om, vilken av de
två parterna som har rätt. Finnas omsorgsfullt utarbetade
normer tillgängliga, underlättas ett dylikt avgörande i
hög grad.
Önskvärt vore ju, att alla rundradiomottagare kunde
provas igenom efter ett och samma schema, så att man
undginge systemet med ett provningsschema för varje
apparattyp. Med ett enda schema behöver man ej i princip
skilja på exempelvis långvågsmottagare och kortvågsmot-
tagare, distansmottagare och lokalmottagare,
superheterodyner och raka mottagare etc. Man behöver så att säga
inte veta någonting i förväg om den mottagare, som skall
provas, utan bestämmer efter hand med ledning av
mätresultaten, var sagda mottagare hör hemma och vad den
går för. Enligt dessa riktlinjer komma givetvis vissa prov
att bli utan betydelse för vissa mottagare.
A. SCHEMA FÖR UPPKOPPLINGEN.
Vid de flesta mätningar komma följande apparater till
användning (se schemat fig. 1).
Mätsändaren I utgör den artificiella rundradiostationen,
som moduleras från en separat eller inbyggd
tongenerator. Modulationsgraden avläses på en modulationsmeter,
och för den genererade spänningen finns en särskild
voltmeter. Mätsändarens spänning nedbringas med hjälp av
en dämpsats till det obetydliga värde, som erfordras vid
vissa mätningar.
De nu nämnda apparaterna kunna alla vara
sammanbyggda till en enda enhet, som i så fall utgör mätsändare
I. Huru många detaljer av uppkopplingen som finnas
samlade i mätsändaren är en fråga om typ och fabrikat, som
icke är av principiell betydelse för anordningens funktion.
Ett särskiljande i enheter enligt fig. 1 giver dock stora
möjligheter till smärre justeringar och ändringar, ehuru
samtidigt krav på ändamålsenlig hopkoppling av
mäten-heterna göra sig gällande.
Fig. 1. Principschema för mätapparaturen. Mätsändare l tjänstgör
som artificiell rundradiostation. Mottagaren under prov är ansluten
till mätsändaren via en konstantenn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
