- Project Runeberg -  Portefeuille, utgifven af författaren till Skildringar ur det inre af dagens historia / Del 2 /
176

(1837-1845) [MARC] With: Magnus Jacob Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jag skyndade mig på Kabinettet och bad Kullberg
komma dit med Major Forsell, som bringat tidningen
från Quiinge. Han kom och berättade för mig och
Hof-Kanslern förloppet. Jag bad då Wettersfcedt anmoda
samtlige StatsRådets ledamöter att samlas hos mig, på
det vi måtte kunna rådslå. Jag skickade efter
LifMedi-kus Weigel och Archiater Schulzenheim, af hvilka den
sednare var på Frösunda hos sin son: och bcgaf mig så
upp till Konungen. Länge fick jag vänta, innan jag fick
bort alla vid ett dylikt tillfälle ganska umbärliga
personer. Af dem var Biskop Murray den svåraste att bli af
med. Jag förtrodde nu saken åt KanzliRådet Battram,
och vi gingo in. Lång tid behöfdes att bereda
Komm-gen på en svår tidning. Först ville han ej tro, alt
Prinsen var sjuk, och sedan icke att det var farligt.
Andtli-gen sade han: »Lefver Prinsen? — Nej, Ers Maj:t!»

Då började han skälfva på ett så fasligt sätt, att jag
fruktade för honom sjelf* Battram gick ut att skaffa hjelp,
och jag satte Konungen på en ländstol. Schulzenheim
var just anländ. Han och Weigel kommo in med
Battram och drogo försorg om Herren. Han brast ändtligen
ut i en häftig gråt oeh blef sedan något stillare. Jag bad
då Hans Maj:t tillåta StatsRådet att taga de iör
ögonblicket nödiga anstalter, på det han måtte tillbringa det
Öfriga af dagen utan besvär. Det bifölls. Jag
öfverlem-nade Konungen i läkarnes händer och afträdde. I
förmaket fann jag ÖfversteKammarjunkaren Friherre Claes
Fleming och bad honom följa mig till Drottningen, som
var vid sin toilett, men ändå tog emot oss, emedan jag
sade, att mitt ärende var af vigtigaste beskaffenhet. Hon
tänkte på ingenting mindre än den händelse, jag hade
att berätta, och hade hela förmiddagen sysslosatt sig med
en costume för boffruntimret under bofvets vistande på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 2 22:38:41 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/portef/2/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free