Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bengt Hyberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och som stadigt hållit i stolen, försäkrade, att han icke hållit i den
alls, utan att Lagrange med en »obegriplig balans i kroppen», icke
allenast qvarhållit bordet, utan sig själf, och stolen på linan. Detta
kunde Lagrange ej veta, emedan han, af fruktan att förlora balansen,
ej vågade se bakom sig.
Svensken, säger ordspråket, gör allt för en sup, fransmannen
allt för äran.
Lagrange var en riktig hybrid mellan svensk och fransman. Han
behöfde både bränvin och ära, både en sup och beröm.
Hyberg använde begge delarne, och inom få dagar var Lagrange
fullt och fast öfvertygad om att han kunde »häta på lin – vän
Yberg sagt, själf veta.»
Nu förkunnades genom affischer i staden en på mångas begäran
särskild stor representation, hvarvid »herr Lagrange från Paris» skulle
äta på spänd lina och dricka den ärade publikens skål.
Det gick som Hyberg beräknat. – Hela verlden ville se Lagrange
på styfva linan. Teatern var den tiden i ett temligen rymligt uthus,
(inom hvars korsvirkesväggar jag första gången såg Hamlet), men huset
blef snart utsåldt och hade möjligen kunnat blifva det ett par gånger.
Allt skådelystna, som ville se Lagrange.
De lycklige, som fingo vara inuti huset, sågo med föga intresse
akrobatens egna öfningar på en matta, prof på styrka och så vidare,
men slutligen uppträdde dagens hjälte, herr »Lagrange från Paris»,
iförd en urblekt, fläckig tunica af bomullssammet med kopparröda
guldgaloner. Han bockade sig för den ärade publiken, som genom
hurrarop och handklappningar hälsade honom välkommen på scenen.
Linan spändes. Vännen Hyberg, som fungerade som medhjälpare,
satte bordet fram tillika med stolen.
Lagrange nalkades linan, och akrobaten kritade honom under
fötterna, stolen sattes upp och qvarhölls af Hyberg. Lagrange steg
upp på en kort stege och tog plats på stolen, bordet upplyftades af
akrobaten, och Lagrange qvarhöll det med fötterna. Allt detta skedde
under musik.
Hittills gick allt lyckligt, ty ännu höll vännen Hyberg i stolen.
Lagrange drack ett glas vin och nickade åt publiken, hvilket syntes
anstränga Hyberg för att hålla stolen qvar. Nu mottog Lagrange
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
