Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur mitt studentlif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR MITT STUDENTLIF. 59
tagande» - i välfägnaden och afhörandet af alla de ståtliga talen
till skålarna.
Sedan kom en lång följd af år, under hvilka vi tre
akademikamrater ej återsågo hvarandra.
En karaktärsskildring, som denna skizz onekligen är, göres bäst
genom bilder; man får saken derigenom mera åskådlig. Om jag skulle
likna mina forna akademikamrater vid något, som skulle afspegla
deras karaktär, skulle jag vilja framlägga ett par taflor.
Den ene föreställer ett leende landskap med lekande lam och
små snälla barn, allt i morgonbelysning, ett »stillebensstycke»; men
ur de lummiga träden titta der skrattande satyrer fram och liksom
göra spe åt detta fredens rike.
Ungefär sådan var Kalle Molinder. Der låg något enkelt och
flärdfritt i hela hans väsen och någonting belåtet i hela hans
verlds-åskådning, men djupt gömdt under detta skenbara lugn låg
någonting af satir, af anlaget för att finna verlden och hela lifvet mera
löjligt än eländigt.
Skulle Holmblom liknas vid en tafla, så blef det vid en väl
utförd och kolorerad linearritning, som tar sig så briljant ut på
papperet och som är så nödvändig för den, som bygger, men aldrig
i verkligheten tar sig så bra ut, som på ritningen. Man har artister
i denna konstgren, en konst, med hvilken man liksom adlar både
gråstenen och tegelstenen till något annat, än den i verkligheten
bevisar sig vara. Men, som sagdt är, detta var längesedan och
så längesedan, att jag själf är den enda öfverlefvande af detta
triumvirat.
5. En silhuett och ett porträtt.
Kalle Molinder var ej litet stolt, att han förmått skaffa sig
en sjubbskinnspels. Han riktigt svängde sig på den lilla stadens
gator, ty ingen enda hade en sådan äkta sjubbskinnspels som han.
Kalle var ett barn och hade äfven en släng af barnets oskyldiga
lilla fåfänga. Han tyckte mycket om sig i fina kläder och klädde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
