Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allas gunstling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 UR ONKEL ADAMS PORTFÖLJ.
var, att det på senare tider blifvit tråkigt och att gummans resfrukost
var delikat.
Afskedets stund kom. Fritz Berner var vresig, ty de beskedliga
flickorna lemnade ej Maria ett ögonblick i frid för sin betryckande
vänskap och sitt tissel-tassel i hvarje vrå, och nu skulle han och Maria
kanske ej på ett år råkas.
Kalle Fredin tog sin pelsmössa och började taga afsked. Gubben
och gumman badö Kalle snart komma tillbaka, tusen gånger
välkommen!
Fröken Mathilda neg och sade: »Ja, välkommen åter, fastän jag
icke byter om skinn, utan troligen visar mig nästa gång i min
anspråkslösa skott-tygsklädning.»
Mamsell Theodora såg mycket blek och högtidlig ut och sade:
»Välkommen åter, herr Fredin. Ni är lycklig ni, som har så många
vänner,, och vänner med talanger och briljanta hufvuden; det är klart
att lika trifvas bäst med lika, snillen med snillen. Gudi lof, så
ensamma bli hvarken Mathilda och jag, att vi icke åtminstone ha en
trogen vän » Med dessa ord klängde hon sig fast vid den stackars
Maria och afbröt Berners och hennes lilla afsked.
Den svåra stunden var förbi, och de bägge ynglingarne foro nu
öfver gården och genom ängar framåt landsvägen.
Berner var den förste som bröt tystnaden.
»Det skall f-n ta dig med en annan gång. Du har en dig
alldeles ensam tillhörig förmåga att ställa allt hin i våld. Såg du,
att jag knappt fick ta’ afsked af Maria, bara för de der ungmörna,
som kastade sina fångarmar omkring den stackars flickan, som då en
bläckfisk fångar en krabba.
»Rår jag för det?»
»Ja visst. Först så inbillar du ungmörna, att du är kär, och
så sviker du dem bägge. Nå, det är då ändtligen löjligt, ty inte
har du friat inte, det förstår jag nog, men du är så förb- älskvärd
och kan från morgon till qväll prata persilja om törnekronor och
Gud vet hvad - nog af, du är allas gunstling, och så är du ändå
dum nog att för den ena tala illa om den andra.»
»Jag? Har jag talat illa om någon?»
»Jo, så mycket fick jag då ändtligen veta af Maria i går -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
