Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En vrå bland bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258 UR ONKEL ADAMS PORTFÖLJ.
men vi säga icke dagen, på det att du icke skall göra dig besvär för
vår skull.»
»Men de skola väl ändå ha en smula färskt», sade majorskan
med bekymrad min. »Man kan icke bjuda dem på saltmat, men i
denna värmen vill det knappt hålla sig i iskällaren.»
Ännu en tid inställde sig majorskan vid stationen, och vagnar
stodo förspända klockan 11,43 minuter för att skjutsa de resande
den något längre körvägen från stationen. Majorskan hade med sig
en stor, hvit, broderad näsduk för att vifta sitt välkommen. Slutligen
den fjärde juli såg majorskan sin viftning besvarad; men icke af två
utan af sex näsdukar, som foro upp och ner i ett par fönster i
andra klassen. Tåget stannade, det var tant Augusta Wolffenbiittel
från Mellingsholm.
»Ack, söta människa!» ropade tant Augusta och kastade sina
smala armar om majorskans hals; »ändtligen äro vi då hos dig,
snälla människa, snälla, snälla, lilla Ulla - och hvad du ännu ser
ung ut, fastän du blifvit fetare. Du ser på mig. Ack, kläderna
hänga knappt på kroppen. Jag har haft en mycket svår magkatarr
hela våren, och doktorn trodde, att jag hade tarmsår, så att jag ätit
rått kött som en karaib, men nu, Gudi lof... Ack, Ulla lilla, jag
glömmer alldeles att presentera. Du känner inte igen vår Ulla. Kom
fram, Ulla lilla, och omfamna tant Paulsson.»
Fröken UJla framträdde, långtanig och med gulhvitt hår och
många fräknar.
»Och se här äro min mans två systerdöttrar, döttrar af den
stackars Johannina, som skildes från sin man, som var en barbar
- stackars barn, de äro nu hos oss, och det lönade ej mödan att
hålla dem hemma, då jag reste, utan John sade: ’Tag flickorna med
dig, annars blir här gråt och tandagnisslan’.»
»Välkomna, snälla barn, välkomna! Ack, det är så roligt att
se er här.»
»Återstår», fortsatte tant Augusta, »en mamsell Djupdal, dotter
till vår hjärtevän, grosshandlaren Djupdal i Göteborg. Lilla Mina
Djupdal kom just, som vi skulle resa. Jag kunde icke bedja henne,
vår väns enda dotter, att hon skulle gå der \ å Mellingsholm
tillsammans med pappa, och så var hon så snäll att iulja med oss –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
