Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En glad själ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358 UR ONKEL ADAMS PORTFÖLJ.
svagdricka och vatten åt vår snälle Axel, så att han kan dricka
glasen i botten.»
»Och detta sade tant?»
»Ja, det sade hon, bäste Axel, du får din egen butelj.»
»Tackar ödmjukast. Tant måste ha fin människokännedom.» -
Jag höll god min, fastän Eosalies skälmska blick sade mig, att hon
gladde sig åt huru mina vackra seder kommo hem igen. Rosalie
trodde nu så der lagom på möjligheten af en underlöjtnant, som
afskydde punsch.
Ack, hvad hon var söt och snutfager! Och nu skulle hon gifta
sig med en förtorkad jurist med krokiga skrif varefingrar och bläck
på högra långfingret - en äldre karl - ja, en gubbe; ty han var
ordinarie, och det blir man icke späd - man har åtminstone hunnit
få grått hår på tinningarne och tour på hjässan.
Jag skuddar stoftet af mina fötter. Roman skall hjälpa mig
med ett tal till brudfolket. »Alldenstund och emedan den lille guden
i löndom pantsatt anförtrodt gods med mera», så skall det låta, om
det skall gå i en jurist - en, som sitter vid ett dombord och rifver
i stulna saker. Ja ja, Rosalie skall ärfva femtio tusen efter en
gammal helig tant; testamentet har, bevars, lagmannen satt upp.
Säkra don! Han måtte hälla på hufvudet och klibba vid af
sirap, den der herrn. Men, bror, klimatet förbjuder mig att göra
hvad en annan skulle göra. E Q spanior skulle med en dolk aifärda
herr »ordinarie» häradshöfdingen; en fransman skulle med en revolver
skjuta flickan; en engelsman skulle skjuta sig själf; en dansk skulle
»skjelde ham Huden fuld»; men jag är en svensk, tålmodig och ädel
man. Jag blir marskalk på bröllopet och håller tal för brudens
föräldrar och slägt.
Förtviflad, döende, skakad i mitt innersta och så vidare, är jag
herr kusins och kompanichefen
serbördige
Axel.
P. S. Jag hade just afslutat förestående bref - »en skön själs
bekännelse» - då det kom matbud till supéen; ty här mätes tiden
med mat och drick. Man behöfver ej något annat ur än magen, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
