Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf III:s Samtida - 114. Torbern Olof Bergman - 115. Peter Forskål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
söka hurudana det förbrändas lemningar blefvo. Vid
Akademien var han utomordentligt flitig, stängde ofta in sig i
sitt rum en hel vecka och läste 18 à 19 timmar å rad, en
trägeuhet, som likväl i längden icke blef utan skadligt
inflytande på hans hälsa. Tidigt började han fysikaliska och
kemiska rön, bland annat ett om coccus aqvaticus, hvartill
Linné i början icke ville sätta tro, men då lian läst den
derom författade afhandlingen, skref han derpå: »Jag har
sett det och förvånats». År 1758 deltog han i stiftelsen
af det Kosmografiska Sällskapet i Upsala och författade den
fysiska delen af verldsbeskrifningen, som sällskapet företagit
sig att utgifva och hvilken snart väckte den största
uppmärksamhet både i och utom Sverige samt öfversattes på
flera språk. Då Valerius tagit afsked från Kemiska
professionen i Upsala år 1767, kom Bergman väl på förslaget,
men hade dervid en äldre medsökande, som ville göra sina
anspråk gällande. Kronprinsen, såsom Akademiens Kanzler,
lat infordra tvänne vetenskapsmäns yttrande och desse gåfvo
Bergman det ojemförliga företrädet i anseende till kunskaper
och skicklighet. Han erhöll således sysslan och någon
tjenligare hade ej dertill kunnat utses. Från Europas alla
länder kommo studerande till Upsala att afhöra hans
föreläsningar, hvilka han hade en särdeles lätthet att göra
intressanta och begripliga. Hans undersökningar öfver ljuset,
öfver artificiella vattens tillverkning, öfver jordarternas
kännedom, öfver biåsrörets bruk, öfver de elektiva
atraktionerna o. s. v., förskaffade honom en Europeisk ryktbarhet,
och Konungen i Preussen erbjöd honom ett ledamotskap i
Berlinska Vetenskaps-Akademien med vida fördelaktigare
vilkor, än dem han hade i Upsala. Bergman aktade väl
icke på den ekonomiska fördelen, men han höll före, att
ett bättre klimat skulle vara tjenligt till hans hälsas
återställande, äfvensom han längtade att bli fri från det
oupphörliga mekaniska undervisandet i vetenskapens första grunder,
som han trodde att äfven en annan kunde bestrida. Han
var derföre sinnad att emottaga anbudet, men Gustaf III
såg det ogerna och ville förekomma det genom en
förhöjning i hans löne-förmåner. B. undanbad sig den, men
begärde i stället att han måtte få tjenstledighet efter 30 år
och hans enka, om han eflerlemnadc en sådan, en pension
af 100 Rdr. Detta beviljades icke allenast, utan pensionen
ökades till 150 Rdr, hvarjemte Vetenskaps-Akademien åt
honom anslog en lika summa till experimenter. De 30
tjensteåren uppnådde B. likväl icke, ty han dog vid
Mediwi den 8 Juli 1784, endast 49 år gammal. Han var en
ibland de förste riddare af Wasa-Orden och, hvad som väl
knapt torde behöfva nämnas, ledamot af en mängd
Akademier och lärda samfund.
115.
Peter Forskål
är ett af de namn, som gjort fäderneslandet heder och
om hvilket man måste beklaga, att dess ägare bortrycktes
nästan från början af sin bana, ty han slutade sitt lif i en
ålder, då menniskan egentligen först kan sägas begynna att
lefva för andra och för verlden. Han var född år 1736 i
Upland, der hans fader då var kyrkoherde, innan han
flyttades till kyrkoherdebeställningen i Finska, och derifrån till
Maria, församling i Stockholm. Den unge Peter studerade
natural-historien och filosofien, hvilka båda vetenskaper voro
bestämda att, hvardera på sitt sätt, göra honom
namnkunnig. En akademisk afhandling, hvari han yrkade de för
den tiden ovanliga sattserna om allmän politisk frihet,
tryckfrihet, näringsfrihet och privilegiers upphörande, men hvars
tryckning Akademiska Konsistorium förbjöd, förmådde
honom att deröfver besvära sig hos Kansli-Kollegium. Den
Latinska besvärsskriften ansågs skrifven i så djerfva ordalag,
att Kollegium återsände den till författaren. F. öfversatte
och tryckte den likväl, hvilket ådrog både honom och
censorn, som medgifvit tryckningen, obehagligheter. Denna
förföljelse visade honom tydligt, att han, åtminstone för
närvarande, icke i Fäderneslandet hade att vänta någon lycka
och befordran. Han antog således med nöje det anbud
som gjordes honom från Danska Regeringen, att åtfölja den
lärda expedition, som på dess bekostnad skulle afgå till
Orienten, att der samla åtskilliga kunskaper, tjenliga till
vägledning vid en förbättrad bibel-öfversattning. Under en
resa i Tyskland hade nemligen Forskål gjort bekantskap
med åtskillige dervarande lärde och af den namnkunnige
Michaelis blifvit rekommenderad, att sluta sig till nämnda
sällskap. Med denna rekommendation förenade Linné sitt
förord, och ehuru åtskilliga hinder lades för honom i
vägen — bland andra förhölls hans pass i flera månader af
Statssekreteraren — kunde han likväl om sommaren 1760
begifva sig till Danmark. Resan anträddes i Februari 1761
om bord på ett Danskt örlogsskepp, Grönland. Sällskapet
besökte några Grekiska öar, Constantinopel och derifrån
Egypten samt Arabien. Forskål slöt sig i synnerhet till
Niebuhr, en dansk Fortifikations-officer, sedermera ryktbar
genom sin beskrifning öfver resan, och hvilken samlat och
utgifvit hans efterlemnade anteckningar. Klimatet, det trägna
arbetet och ännu mera förtrytelsen öfver infödingarnas
snålhet och okunnighet, som ofta ådrogo de resande
olägenheter och inskränkningar, hvilka hans ömtåliga sinne ej kunde
fördraga, verkade ofördelaktigt på hans hälsa och han
insjuknade i Tais i Arabien. Han måste likväl fortsätta
vägen, ehuru, till följe af sin svaghet, fastbunden vid kamel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
