Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf III:s Samtida - 128. Henrik Nicander - 129. Mathias Calonius - 130. Carl Bernhard Wadström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visning. Pä detta sätt lyckades det Nicander emedlertid att
fullfölja lärdomens väg, som för honom skulle leda, ej blott
till keivninc, utan äfven till lieder och utmärkelse. Ar 1767
O O’
log hau jnagistergradeu och blef tre år senare Docens i
Astronomien. De liera skrifter han i den och i
Mathema-tiken utgifvit, ädrogo honom snart Vetenskaps-Akademiens
Uppmärksamhet, så att hau år 1776 valdes till dess
medlem och Andre Sekreterare. Vid inträdet i Akademien höll
hau ett tal om Romerska, Grekiska och Ebreiska mynt.
Efter Wargentins död blef han ur 1784 Akademiens förste
Sekreterare och Astronom, hvilken befattning han innehade
‘ 20 år, då en försvagad hälsa tvang honom alt nedlägga
deu. Detla skedde år 1803. Han hade då redigerat alla
de under denna tid utkomna Kalendrar och Almanackor,
a»ställt observationer och utgifvit en mängd afhandlingar.
Såsom ett prof af Regeringens aktning, erhöll han år 1814
Kansliråds-titel. Han alled i Stockholm den 11 Februari
1815.
129.
i
Matiiias Calonius,
Sveriges störste jurist, var, lik så månge andre utmärkte män,
s°m gagnat och hedrat vårt land, en son af deu provins,
som, ehuru redati för mer än 30 år sedan ryckt ifrån den
Skandinaviska statskroppen, likväl ännu är vid den lastad
’»ed oupplösliga band af kära minnen och smärtfull
saknad och hvars lörlust Sverige aldrig skall upphöra alt
beklaga. Han var född deu 27 Januari 1738 i Saarajärvi
sockeu i Tavastlaud, der fadren var Kyrkoherde. De
kunskaper och deu skarpsinnighet han som yngling ådagalade,
’iicktc till den grad Abo Akademis Kauzlers, Grefve Clas
^keblads uppmärksamhet, att han, emot dittills varande
hfuk, tillät honom utan Pra;ses och Respoudens försvara
6,1 disertation om Europas nya utseende vid
Reformationstiden, en afhandling, som gjorde icke litet uppseende, och
Oljande året, 1765, förskaöäde honom Sekreterareplatsen i
d*n Sländernas kommission, som skulle undersöka
Kungsgårdarnas och schäferiernas tillstånd i Finland. Ar 1771
lJlef han Åbo Akademis Sekreterare och 1778 erhöll han
derstädes juridiska professionen. Hans anseende för lärdom
°ch djup forskning var så stort, att hau ar 1/93 kallades
ledamot i Högsta Domstolen, der han qvarblef till ar
’800. Hans yttranden derstädes i inånga kinkiga frågor
Utgöra en slags auktoritet för den Svenska lagskipningen
°ch skola länge studeras af jurister såsom en säker
vägledare vid dylika fall. Vid den of.vaunäinuda tiden återtog
*‘au sin profession, som hau innehade äfven då Finland öf.
Vei’svämmades af Ryssarne. Då Akademiska Konsistorium
i Abo uppmanades all, lika med alla öfriga landets
embels-män och aukloriteter, svärja Ryske Kejsaren trohetsed, var
det Calonius, som tillstyrkte sine embetsbröder, att afgifva
det värdiga och manliga svaret, att de ej kunde göra det,
så läuge deras laglige monark icke löst dein från den
lyd-nadspligt, de voro honom skyldige, och att Kejsaren icke
vore belåten med undersåter, färdige alt svärja ny
trohetsed pa hvarje främmande eröfrares uppmaning. Långt ifrån
att delta svar skulle ådragit honom Byska regeringens ovilja
och förföljelse, väckte det en förtjent aktning för den ädla
standaktighet som förestafvat det, och Calonius undfick
der-på flera bevis. Han erhöll nemligen år 1809, efter
fredsslutet, Ryska S:t Anntc-Orden och utsågs, alt under titel
af Statsråd, vara Universitetets Prokurator, hvilken
befattning han innehade till år 1816, då han vid afskedet fick
titel af Verkligt Statsråd. Han afled den 13 September
1817, nära 80 år gammal. Hans skrifter, för det mästa
författade på Latin, utgåfvos i Stockholm år 1829.
130.
Carl Beunhakd Wabsthöm,
född den 19 April 1746 i Stockholm, der fadren var
Assessor i Svea liof-Rätt, ägnade sig i ungdomen åt
bergsvetenskapen och kan anses såsom vapensmedsyrkets stiftare
i Sverige, emedan han år 1774 med verklig lifsfara och
stora svårigheter hit införskaffade från Sollingen ett antal
vapensmeder, hvilka bosatte sig i Eskilstuna. Han
studerade äfven med mycken framgång statsekonomien och var
i denna så högst nyttiga och så mycket försummade
kun-skapsgren en af sin tids ypperste män. Statsekonomien är
egenteligeu frihetens princip praktiskt använd och
menni-skokärleKen tillämpad på menniskolifvet, emedan hon yrkar
rättigheten att förvärfva de materiella behofven, och således
i sjelfva verket är grunden till all frihet. Genom dess
studerande fördes Wadström således ganska naturligt till
studerandet, af frihetens grundsatser i allmänhet, och
filantro-pieu blef från denna tid hans 3’rke, om det är tillätet alt
gifva namnet »yrke» åt deu ädlaste af alla sysselsättningar.
År 1783 utnämnd till Öfverdirektör för kontrollverket,
af-säudes han, som äfven blifvit ledamot af
Kominerse-Kolle-gium, i sällskap med Öfverst-Löjtnant Arrhenius och den
bekante resanden, Professor Sparrman, pa allmän bekosluad
till Senegal, för att undersöka livarest nya kolonier med
fördel skulle kunna anläggas i Afrika. Derifrån
återkommen till Eugland, öfvertalades lian af flera ansedda
personer, alt derstädes qvarslauna, livilket lian också gjorde,
ehuru förlängningen af hans permission hemma rönte något
IS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
