Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf III:s Samtida - 134. Niklas Sahlgren - 135. Clas Grill - 136. Johan Fischerström - 137. Anton von Swab
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ligen förvånansvärd. Sålunda skänkte han åt
Vetenskaps-Akademien, hvaraf han blifvit ledamot, 50,000 Daler
Silfvermynt, hvilkas ränta skulle användas till belöningar åt
dem, som afgifvit de bästa svar på frågor i
landthushållningen, dem Akademien ägde att framställa, eller gjort
vigtiga rön och uppfinningar derinom. Till ett barnhus i
Götheborg förärade han en tunna guld och till andra
nyttiga inrättningar för nämnde stad halfannan tunna guld,
utom en mängd smärre donationer. Han var med ett ord
den störste och utmärktaste af desse borgerlige Mecenater,
som funnos i Sverige på denna tid och sedan aldrig mer,
hvilka sökte mera gagna, än lysa med sin förmögenhet,
och som satte en ära uti, icke att förgäta och förakta sitt
stånd, sökande sitt umgänge bland de högre klasserna och
täflande att öfverträffa dem i ett kräsligt och prunkande
lefnadssätt, utan som, jemte eget välstånd, sökte förkofra
landet genom industriens upplifvande, dess alsters
spridande till andra länder, förlag åt nyttiga slöjder och ett
upplyst understöd åt konster och vetenskaper. Hos dem
rådde den sanna köpmansandan, som är patriotens och den
bildade verldsmannens, lika skiljd från småaktig
krämaranda som från penningedrygt högmod. Han var till sitt
yttre lika angenäm och vördnadsbjudande som till sitt inre.
Den 10 Mars 1776 slöls hans ädla och nyttiga lif i en
ålder af nära 75 år.
135.
Clas Grill,
född i Stockholm år 1705 af en ansedd köpmansslägt, lik
flere andre utmärkta familjer af handels- och näringsklassen
härstammande från Holland, var en värdig samtiding och
medbroder åt Sahlgren, samt en ädel son åt en
aktningsvärd fader. Denne hade, under den brist och hungersnöd,
som vid slutet af Carl XII:s regering hemsökte Stockholm,
med betydliga uppoffringar bistått de nödlidande och
derigenom förebyggt utbrottet af ett allmänt missnöje, samt
utom andra gåfvor till välgörande ändamål, betydligt
bidragit till Stockholms borgerskaps Enkhus. Hans äldste son,
Clas, trädde i hans fotspår, och använde en icke ringa del
af sin rikedom på enahanda sätt. Ej nog att han vid de
särskildta bruk, egendomar och inrättningar han ägde,
sysselsatte 4000 arbetare och derigenom spridde trefnad och
välstånd bland mångfaldiga familjer, bidrog han till
Vetenskaps-Akademiens stiftelse, förskjöt utan ränta penningar
till Observatorii byggande, uppehöll, vid en kinkig krisis,
bankens sedlars kredit utrikes, derigenom att han med
betydlig förlust inköpte dem till parikurs o. s. v. Han erfor
äfven ädle mäns icke sällsynta öde, att röna misskännande
och otack för sina bemödanden. Då han sålunda, tillika
med den namnkunnige Plomgren, uttagit koppar ur banken,
för att i stället införskrifva silfver, hvaraf mynt slogs, och
denna operation naturligtvis blef dyr, beskyllde det vid
1765 års riksdag rådande partiet honom och de öfriga
Växelkontorets ledamöter för egennyttiga beräkningar och
dömde dem till dryga böter. Grill bar denna motgång
med ståndaktighet och hade äfven den trösten, att se
förvillelsen skingras och sina redliga afsigter erkända.
Regeringen gaf honom derpå ett tydligt prof, då han år 1767
utnämndes till Riddare af Nordstjerne-Orden och vid
påföljande riksdag återställde Ständerna de orättvist uttagna
böterna. Det var likväl endast Grills arfvingar som
undfingo denna gärd af rättvisa, ty han sjelf var redan afliden
den 5 November 1767.
136.
Johan Fischerström,
densamme, om hvilken vi förut talat vid Fru Nordenflychts
biografi, och den oskyldiga anledningen till hennes förtidiga
död. Hans födelse-år är icke uppgifvet, men måste ha
inträffat i början af 1730-talet. I sina yngre år ägnade
han sig åt vitterheten och var en bland stiftarena af
Sällskapet: Utile Dulci. I senare år använde han likväl sin
tid och sin verksamhet hufvudsakligast på ekonomien och
har i denna vetenskap utgifvit flera ganska värderade
skrifter, i synnerhet en Ekonomisk Diktionär, som likväl
afstannade med fjerde delen, en Beskrifning om Mälaren
m. fl. Ledamot af Vetenskaps-Akademien och Patriotiska
Sällskapets Ekonomi-Intendent, afled han i Stockholm den
28 November 1776.
137.
Anton von Swab
föddes i Fahlun år 1703, der hans fader var bokhållare
vid Kopparkontoret. Fadrens sysselsättning, de omgifvande
föremålen och hans äldre broders, Anders Swabs, exempel
bestämde honom ifrån barndomen till bergsvetenskapens
studerande. Den ofvannämnde äldre brodern var en i sitt
slag ganska utmärkt man, som genom sina förtjenster om
Svenska bergverken och det mod och rådighet han
ådagalade vid en olycka, som träffade Fahlu grufva, förvärfvade
Adelskap och bergsråds-embete. Anton trädde i hans
fotspår och icke allenast upphann utan äfven öfverträffade
honom. Efter att ha genomgått de vanliga studierna, före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
