Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf III:s Samtida - 137. Anton von Swab - 138. Sven Rinman - 139. Johan Gottlieb Gahn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tog han en resa till Norge och sedermera till England,
Frankrike, Tyskland, Böhmen, Ungern och Italien samt
anställdes efter hemkomsten år 1736 som bergmästare i Skåne.
Här organiserade han Höganäs stenkolsverk och upptäckte
Ädelfors guldgrufva. Den juridiska befattningen, som var
förknippad med bergmästaresysslan, öfverensstämde likväl så
föga med Swabs lynne, att han efter tre års förlopp
tröttnade dervid och nedlade sitt embete. I stället
befordrades han till Assessor i Bergskollegium, der han år 1757
blef Bergsråd. Förut hade han år 1752 blifvit Förste
Öfver-Direktören vid det då inrättade Kontrollverket,
hvarförutan han utmärktes med Adelskap och
Nordstjerne-Orden samt ett rum i Vetenskaps-Akademien.
Bergsvetenskapen var likväl icke den enda kunskapsgren, hvari han var
hemmastadd. Han var det äfven i de lärda språken, i
medicin, fysik, mathematik och sjelfva vitterhetens fält var
honom ingenting mindre än bekant. Han berömmes
derjemte för en upphöjd, ädel och älskvärd karakter. Han
afled år 1768 i Stockholm, men hans lik fördes, enligt
hans förordnande, till Fahlun att hvila bland hädangångne
anförvandter.
138.
Sven Rinman
föddes den 20 Juni 1720 i Upsala, der fadren var
Landt-räntmästare. Redan som yngling röjde han lika mycken
håg som insigter i bergsvetenskapen och detta förskaffade
honom en för hans framtid ganska nyttig bekantskap med
Friherre De Geer på Löfsta, i hvars sällskap han fick göra
några resor, hvilka blefvo honom af stor nytta. Dessa hade
redan till följd, att De Geer tillika med Grill sex år
senare erbjödo honom att på deras bekostnad få företaga en
Utländsk vetenskaplig resa, ett anbud, som, ehuru
öfverensstämmande med hans högsta önskningar, han likväl
begärde det honom måtte tillåtas icke förr emottaga, än han
dertill samlat behöfliga kunskaper. Denna ädla blygsamhet
utgjorde altid sedermera ett af de utmärkande dragen i
hans karakter. Efter hemkomsten från nämnda resa,
hvarpå han likväl endast fick tillbringa ett år, och som honom
ej tilläts utsträcka mer än till Holland, Tyskland och
Frankrike, förordnades han till Ekonom och Byggmästare vid
Hellefors silfververk, der han gjorde en mängd anläggningar
och förevigade sitt minne genom skrifter, forskningar och
uppfinningar af mångfaldiga slag. Till de förra höra i
synnerhet en Jernets Historia och ett Bergverks-Lexikon, som
anses för klassiska arbeten och till de senare åtskilliga
förbättringar i stålförädling, alunkokning, kopparplåtars
valsning, borrmachiner för kanoner m. m. I synnerhet har
han stora förtjenster oin Eskilstuna Fristadsinrättning, till
hvars Direktör han utnämndes år 1784. Ehuru han
hedrades med Bergsråds titel och Wasa-Orden, innehade han
aldrig något offentligt embete, men Bruks-Societeten, som
af hans nit och kunskaper drog så mycken nytta, försåg
honom med anständiga inkomster och har i senare åren,
som en aktningsgärd åt hans minne, på Ekilstuna torg låtit
åt honom uppresa en minnesvård af jern. Han afled i
denna stad den 20 December 1792.
139.
Johan Gottlieb Gahn
är en om de Svenska vetenskaperna, särdeles kemien och
bergsvetenskapen, utmärkt förtjent man. Han föddes den
19 Augusti 1745 på Woxna jernbruk, som tillhörde hans
fader. Under sin studietid i Upsala förenade lika tycken
och böjelser honom med Thorbern Bergman, nyligen
utnämnd till Professor derstädes, och Scheele, ännu endast
provisor på ett af stadens apothek, men sedermera så
utmärkt som vetenskapsman, och alla tre gjorde hvar för sig
forskningar, hvilkas resultater de meddelade hvarandra, och
hvaribland några sedermera blefvo af stor nytta för
verlden. Efter vanligt bruk ingick den unge Gahn år 1770 i
Bergs-Kollegium, men ehuru han der erhöll Assessors titel,
fick han likväl aldrig någon ordinarie befattning eller lön,
hvilket han icke heller hvarken eftersträfvade eller behöfde,
emedan han ägnade sig åt ekonomiska yrken och deraf
hade sin utkomst. Han gagnade icke desto mindre
vetenskapen och fäderneslandet. Flera af hans företag hvilade
på nya upptäckter, hvartill höra en blästermätare,
blåsrörets användande, uppfinnandet att af viktriolvatten tillverka
viktriol och svafvel m. m. Berzelius erkänner honom i
åtskilliga stycken för sin lärare, och icke blott Svenska
Vetenskaps-Akademien, utan äfven flera lärda Sällskap
invalde honom bland sina ledamöter. Som representant för
Fahlu bergslag vid 1809 års riksdag, blef han ledamot af
Konstitutions-Utskottet och således en bland vår Grundlags
stiftare. Han afled den 8 December 1818, ehuru vid 73
års ålder, likväl oförmodadt, ty han hade ännu dagen förut
varit i tolf timmar sysselsatt vid sitt skrifbord, någonting
för honom ovanligt, emedan han mera älskade den
praktiska handläggningen med vetenskapliga rön och forskningar,
än deras upptecknande på papperet, en omständighet, som
efterverlden måste djupt beklaga, emedan flera af deras
resultater derigenom gått för henne förlorade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
