Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf III:s Samtida - 141. Carl Fredric Adelcrantz - 142. Johan Ljung - 143. Johan Pasch - 144. Carl Hårleman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stycken till det nya slottets prydande. Ehuru hotad med
chikaner och förföljelser af Ständerna, hvilkas
gransknings-och anmärknings-rätt under denna tid icke inskränkte sig
endast till politiska personer och ärender, gynnades och
utmärktes han deremot så mycket mer af sine Konungar,
hvilka befordrade honom till Öfver-Intendent, Direktör
öfver Hofkapellet och Franska Spektaklet, Præses i
Målare-Akademien, Friherre och Under-Ceremoni-mästare vid
Serafimer- Orden samt — hvad som vida mer gladde honom
— begagnade honom inom området af hans konst, till flera
byggnaders utförande. Sådana äro: åtskilliga försköningar
vid Drottningholm, som likväl ofta hindrades af de knappa
tillgångarna, till hvilkas förökande Adelcrantz, som cj ville
bedröfva den gode Monarken, sjelf bidrog genom sitt
bordsilfvers pantsättande — en ädel uppoffring, som Gustaf III
längre fram erfor och belönade — theaterns byggnad vid
Ulriksdal, tillbyggnader vid Fredriksbof, Operahuset i
Stockholm och det midtemot liggande Prinsessans palats,
Nockebybro på Drottningsholmsvägen, hvarvid han hade flera
svårigheter att öfvervinna, utkastet till stenbron i
Stockholm, som likväl bortskämdes af en annan hand, hvilken
frångick hans plan o. s. v. Målare-Akademien har för sin
egentliga organisation att tacka denne värdige man, som,
trött af arbeten och mödor, afled i Stockholm den 1 Mars
1796.
142.
Johan Ljung,
en ganska aktad ornaments-bildhuggare och en utmärkt
tecknare, var, efter hvad de torftiga notiserna till hans
biografi förmäla, född omkring 1740, begagnades till prydande
af Stockholms slott och hedrades med Professors titel. Han
afled år 1819. I Boyes Målare-lexikon är hans förnamn
origtigt uppgifvet till Per.
143.
Johan Pasch
föddes i Stockholm år 1706 och omfattade sin faders konst.
Denne var en i Lybeck född, skicklig målare. För att
förkofra sig i sitt yrke, hvartill han ej ansåg fadrens
undervisning ensam tillräcklig, företog han år 1732 en resa till
Holland och Frankrike, vid återkomsten hvarifrån han af
Öfver-Intendenten Friherre Hårleman antogs att efterträda
de, för Stockholms slotts dekorerande, införskrifne
Fransyske målare, hvilka man nu tyckte sig kunna umbära, när
deras plats kunde af den inhemska talangen fyllas, helst
som deras arfvode föll sig ganska dyrt för den illa försedda
statskassan. Här har han efterlemnat ganska många bevis
på sin smak och skicklighet, i synnerhet i slottskapellets
tak, hvarförutan man har af honom en mängd dekorationer,
både på Stockholms slott, Drottningholms och Ulriksdals,
äfvensom i enskildta hus i hufvudstaden och på
landet. Han var lika lycklig figur- och landskaps målare.
I sällskap med Hof-Intendenten Rehn företog han på äldre
dagar en ny resa till Italien och besåg derunder nästan
alla de förnämsta Konstsamlingar i Europa. Såsom ett
bevis på Regeringens belåtenhet, erhöll han titel af Hofintendent.
Han afled år 1769.
144.
Carl Hårleman
föddes den 27 Augusti år 1700 i Stockholm. Hans fader
var Hof-Intendent för alla Kongl. trädgårdar och en i sitt
slag ansedd man. Till följe af fadrens förtjenster, ej mindre
än sin egen skicklighet och sina betydande relationer
blef hans lycka icke trög. Under en utländsk resa som
han företagit för sin artistiska utbildning, blef han vid 27
års ålder från Venedig, der han då vistades, af Nikodemus
Tessin hemkallad, för att under hans ledning hafva tillsyn
öfver fullbordandet af Stockholms slott. Detta värf utförde
han också med heder och beröm, hvarförutan han gifvit
ritning till en mängd nya eller tillbyggda kyrkor och hus
såsom Calmar domkyrka, Linnés botaniska trädgård i Upsala,
tornen till sistnämnda stads och Linköpings domkyrkor,
Stockholms Observatorium, Carolinska grafkoret vid
Riddarholmskyrkan o. s. v. Han erhöll flera bevis på öfverhetens
ynnest, blef Friherre, Öfver-Intendent, Ceremoninimästare
vid alla Kongl. Ordnar och var till om med vid
1746 års riksdag uppförd på förslag till Riksråds-embetet
men hvilket han säges hafva undanbedt sig. Han afled i
Stockholm den 9 Februari 1753, ännu i sina bästa år, och
ehuru god hälsa och friska kroppskrafter syntes lofva honom
en längre lifstid. Ett retligt och ömtåligt sinne lärer
dock ha varit egentliga orsaken till hans förtidiga död, som
säges ha varit en följd af några stickord, hvilka Drottning
Lovisa Ulrika lät undfalla sig i anledning af ett par dekorationers
ofulländade skick, som ej blifvit färdiga på bestämd
tid, kanske ännu mer för att dermed bestraffa honom
för sin politiska föränderlighet och opålitlighet. — Man anser
i allmänhet Hårleman för Sveriges störste Arkitekt näst
Nikodemus Tessin, och måhända har man rätt deri, om
man blott gör afseende på precisionen och fulländningen
af hans ritningar samt de rigtiga beräkningar som lågo till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
