- Project Runeberg -  Prärieblomman. Kalender / för 1903. Tredje årgången /
31

(1899-1912) With: Anders Schön
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fragment från en Romresa. Ur minnet och fantasien. Af Anna Olsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRAGMENT FRÅN EN ROMRESA.

31

och sagan endast eller skaldens sång
ditt minnes prakt på sina vingar bära. —
Men du blef född på nytt, fick andra lagar,
ej mer ett hem för stormarna och striden,
som susa lögner om odödlighet.
Du är, se’n Juli ers och Leoners dagar,
ett tempel blott åt konsterna och friden,
och detta tempel står i evighet."

Jag hade funnit allt så olika, emot hvad jag föreställt mig,
det skulle vara, — allt utom Colosseum. Det var precis
sådant, jag tänkt mig det.

"Ar du nöjd nu ?’■’ frågade mig min reskamrat, när han och
jag spatserade uppe i fjärde våningen på denna jätteruin och
genom fönsterarkaderna blickade ut öfver Campagnan.

"Det är storartadt, men för att riktigt kunna njuta af
utsikten vill jag försöka glömma alla de blodiga strider, som
utkämpats här."

"Jag med, — jag ville glömma, men jag kan icke", sade
han sakta.

Mitt Rom hade så småningom alldeles uppgått i det Rom,
jag nu såg för mina ögon, uppgått i detsamma i sådan grad,
att jag, första gången vi skulle in i Capitolium, så när hade
frågat vakten:

"Ä’ Cæsar hemma i dag?"

Hvad ville jag egentligen honom ?

Cæsar fingo vi mycket riktigt se — i marmor förstås. Men
hvad han var ful! Han såg inte alls ut så, som vi hade
föreställt oss honom.

Så förirrade vi oss långa stunder i konstpalatserna, ja, vi
sprungo sannerligen omkring dagen lång, som min kamrat
uttryckte sig. Och så, när kvällen kom, skulle vi upp för alla
de där långa trapporna i hotellet. Första dagarna höllo vi
på att gå vilse i de många smala gångarna. Men så hjälpte
oss de där marmorgubbarne att hitta vägen till våra rum.
Vid hvarje trappuppgång stod nämligen en marmorbyst. Vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:33:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prarieblom/1903/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free