Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sista besöket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SISTA BESÖKET
denne förlorade son så frisk och välbehållen som
farmodern och pastor Hans betraktade hur ärligt
John njöt saften och kakorna. De tycktes nästan
ha väntat att han med en ung syndares härskna
grin skulle spotta i glaset och vräka till med ett:
Fy tusan I Hit med visky !
— Du må tro, John — sade farmodern, jag
beder hvar dag och stund för er alla, stora
och smål
John nickade förbindligt.
Pastorn såg ut som ville han citera bibel-
språket: »Han låter sin sol uppgå öfver onda och
goda och låter regna öfver rättfärdiga och orätt-
färdiga.»
— Ack, min lille gris, jag vill inte glömma
någon af er och därför har jag en liten lista —
jaja, så liten är den ju inte — där jag har er alla
antecknade.
— Farmor kunde minsann föra kyrkbok.
— Härnere äro vi skilda och förspridda, men
däruppe en gång — ack, att vi där måtte få mötas,
alla, alla! Därom beder jag af allt mitt hjärta!
Mer förmår jag icke!
Hon knäppte nu händerna ordentligt.
— Det är snällt af farmor, sade sonsonen
enkelt.
När gumman åter började tala, låg en slöja
af tvifvelaktigt medlidande öfver blick och stämma..
— Och du, lille John — du arbetar —
med ditt?
-Ja!
55<>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
