- Project Runeberg -  Pressens utveckling under det nittonde århundradet /
135

(1924) [MARC] Author: Otto Sylwan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Tiden efter 1880 - 9. Frankrike

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRANKRIKE.

legitimisten greve de Mun och sedan den nyligen avlidne nationalisten
Maurice Barrès hemort, och från samma blad citeras de
uppseendeväckande artiklarna av signaturen Pertinax (André Geraud).

Men det finnes en mängd andra tidningar i Paris utom de nu
nämnda. I sin förut citerade bok uppgav d’Avenel att det då (1905) fanns
inalles 89 dagblad, och han tillfogar att av dem blott ett dussin buro
sig. Några år senare (1914) har Latzarus en liknande uppgift: av de
då till 66 minskade förde 25 ett skenliv — somliga med blott några
hundra prenumeranter —, medan av de övriga 41 knappt ett tiotal
lämnade vinst. Huru förklaras detta förhållande?

I förbigående må erinras om att åtskilliga främmande makter eller
partier inom främmande länder göra ansenliga uppoffringar för att se
sina intressen företrädda i världspolitikens centra, London och än mer
Paris, icke blott så, att de understödja vissa därtill villiga tidningar,
utan också genom att uppsätta egna organ, veckoblad och t. o. m.
dagblad. Så gjorde t. ex. finnarna under sin kamp mot storryssarna.

Långt viktigare är emellertid att de politiska partierna inom
Frankrike — såsom också sker i andra land — måste se till att vara
företrädda i Parispressen. Den monarkiska Gazette de France, Frankrikes
och över huvud Europas äldsta tidning, kunde sålunda framsläpa sina
dagar med en minimal upplaga ända till dess dyrheten under kriget
(1916) gav den nådestöten.

Men denna politiska partipress har i Frankrike sin särskilda prägel.
Den är mindre organ för ett parti än för en framstående politisk
person. Det har förut varit anledning att fästa uppmärksamheten på
detta förhållande, som kanske särskilt utbildat sig under den tredje
republiken, då grupperingen inom parlamentet tidtals åtminstone
icke föreskrivits blott av de stora linjerna, utan avhängt av en mängd
smärre frågor eller rent av personliga anledningar. En politiker, som
skall betyda något eller synas betyda något, måste där mer än annars
vara en framstående talare, och han har behov av att stå i ständig
förbindelse med publiken, som också kräver detta. Tribunen i
kammaren är honom icke nog; han måste var dag hava tillfälle till
förkunnelse inför trogna och otrogna, och det är fast otroligt vad
somliga politiker kunna hinna med. Bredvid sin dagliga artikel i en
tidning låta de sitt ljus skina även i andra organ, som upplåta sina spalter.

För all denna förkunnelse kan den stora pressen icke räcka till.
Det har funnits och finnes alltjämt en mängd små tidningar i Paris
bredvid den förra, och det tyckes gå förunderligt lätt att sätta upp
sådana. Organisationen gör ju icke så mycket besvär; man kommer
överens med ett par firmor om förpaktning av annons- och
börsavdelningarna, man abonnerar hos någon nyhetsagentur — sådana

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 8 10:36:31 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pressens/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free