Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. De nordiska länderna - 1. Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NORDISKA LÄNDERNA.
lärjungar sökte från mästarens senare, mer konservativa ståndpunkt
tillämpa hans myndiga stil på journalistiken, men någon ledande plats
har den icke erövrat på detta område. I början var dess hållning också
något osäker, beroende på att den startat med för litet kapital. Och
i detta hänseende kom den att ställa stora krav, ty med Svenska
Dagbladets omläggning inleddes den nyaste perioden i Stockholmspressens
historia.
Mannen, som tekniskt genomförde denna, var C. G. Tengwall. Efter
att hava gjort sina lärospån i landsortspressen hade han kommit till
Dagens Nyheter 1897, men övergick efter ett år (sept. 1898) till Svenska
Dagbladet, där han blev Keys medredaktör
och med en oerhörd energi satte in sitt
arbete på reformer, vilket denna gång
framförallt betydde utvidgningar.
Jämför man en stockholmsk tidning från
1890 med en motsvarande trettio eller
fyrtio år äldre, skall man bliva slagen av huru
ringa skillnaden i grunden är. Visserligen
— omfångct har utvidgats, annonserna
hava ökats, texten ter sig mera modern,
framförallt därigenom att en del av
notiserna hava brutits ut och fått egna
rubriker, söndagsnumren hava börjat,
telegrammen hava vuxit, intervjun och andra
moderna metoder hava införts, en del bilder,
mest porträtt, hava upptagits, ett par organ hava anslagit en mera
demokratisk ton.
Men trots allt detta, som för övrigt kommit efter hand utan några
särskilt uppsecndeväckande omstörtningar, torde det dock stå fast,
att typen icke förändrats väsentligt. Och om vi göra en annan
jämförelse, mellan ett stockholmskt dagblad från början av 1900-talet
och ett tio år äldre, skall ändringen verka långt mer slående.
Framförallt det rent yttre intrycket, det kolossalt ökade omfånget och den
nya typografiska anordningen.
Förändringen beror naturligtvis på att de nya amerikanska och
engelska förebilderna begagnats, men innebär icke en demokratisering
i den mening, att den grövre sensationen blivit härskande. (Enstaka
grepp därvid icke medräknade, såsom Aftonbladets beryktade
kolorerade bilaga Brokiga blad 1907). Skall man kort och summariskt
ange karaktären, kan man säga att dagbladen efter hand uppsugit allt
det stoff, som förut ingått i veckobladen. Dagbladet har fortgått på
sin väg att bliva allt mer alltomfattande; vad som tidigare förekommit
Bild 68. C. G. TENGWALL.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
