Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. De nordiska länderna - 1. Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGE.
mera tillfälligt hör nu till den regelbundna dagliga repertoaren. Detta
medan samtidigt allehanda specialorgan ökats så, att hela antalet
periodiska publikationer i Sverige vuxit från 646 år 1898 till 1,529
år 1922 och deras genom posten befordrade exemplar från 133 till
339 millioner.
Bland de nya avdelningarna hör sportens till de mest
iögonfallande — eller rättare sporttävlingarnas. Intelligenspumpan är icke
längre den typ bland ungdomen, som väcker betänkligheter. Och i
bredd med sportens hjältar firas biografens — denna ju också en högt
värderad annonsör.
Från familjetidskrifterna — såsom exempel på dessa må nämnas
Idun från 1887 — hämtas avdelningarna för hus och hem,
tävlingsuppgifter av allehanda art, de korta berättelserna och åtskilligt mera.
Kåsören, som skrev sin satiriska revy på bestämd veckodag, har fått
en hel svärm efterföljare, som med fast otrolig fyndighet dag för dag
variera sina motiv och metoder, gärna i form av små situationsbilder,
små berättelser, små dialoger. Kan redaktören hitta på något intrikat
spörsmål, helst något inom den moraliska kasuistiken, så ser han sina
mödor lättade av ivriga insändare dem han visserligen ibland nog
måste stimulera. — En smula släkt med detta lätta gods äro de
komiska gubbar eller glyttar, som på sista tiden immigrerat från U. S. A.
Därifrån kommer över huvud den viktiga illustrationen och den
typografiska utstyrseln i det hela, annonsernas anordning och
inträngande på nästan alla sidorna bredvid texten och andra grepp. Så
t. ex. bruket att börja alla artiklar överst på spalten, så att man får
en rad rubriker bredvid varann tvärs över hela sidan; det ter sig mycket
ordentligt och är mycket rimligt i Amerika och England, där
artiklarna äro korta, men är hos oss av tvivelaktigt värde, enär läsaren
tvingas att irra omkring för att upptäcka fortsättningen av det
resonemang, vari han fördjupat sig.
I detta sammanhang en anmärkning. Så ivrigt den svenska pressen
tillägnar sig allehanda nyheter från den utländska, synes den icke
lägga sig vinn om en sak, som denna är synnerligen angelägen om,
nämligen knapp och koncis stil, och detta hör ju dock till
journalistikens allra viktigaste ting. Hos oss trives allehanda vidlyftighet och
fumlighet i uttrycket, och en reform i detta hänseende vore nog mera
motiverad än många andra.
Det var som sagt G. Tengwall, som i Svenska Dagbladet ledde
moderniseringen, vilken i längden visat sig synnerligen gynnsam för
tidningens ekonomi. De andra sågo sig tvungna att följa med, fastän
ovilligt. Dagens Nyheter t. ex. beslöt sig därför först efter flera år,
då tecknen till minskad avsättning blevo hotande, men fann snart
167
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>