- Project Runeberg -  Pressens utveckling under det nittonde århundradet /
168

(1924) [MARC] Author: Otto Sylwan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. De nordiska länderna - 1. Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE NORDISKA LÄNDERNA.

att dess tvekan varit onödig. Stockholms Dagblad, som var i stort
behov av föryngring, lyckades för denna operation 1907 förvärva
Tengwalls medverkan; men behandlingen hade icke samma kraftiga verkan
på denna patient. — Den stora utvidgningen krävde motsvarande
ökning av redaktionsstaben, fördubbling eller kanske mera, och därtill
anlitande av utomstående författare i synnerhet för
populärvetenskapliga artiklar, om vilka nedan ännu ett par ord.

Tidningarnas budgeter svällde oerhört. I Svenska
tidningsutgivareföreningens Minnesskrift äro ett antal sådana för åren 1898 och
1922 offentliggjorda, och de uppvisa en stegring till det femdubbla
beloppet, i några fall ännu långt mera. Detta beror icke blott på
utnyttjande av det allmänna högprisläget, utan också på en före dettas
inträdande genomförd, av ett nytt beräkningssätt maskerad betydande
ökning i annonspriset. För en »stor huvudstadstidning» ha utgifterna
gått upp från 575,000 till 3,310,000 kr., inkomsterna från 751,000
till 4,565,000, vilket ger en vacker marginal. Också visar
taxeringskalendern att Svenska Dagbladet sistnämnda år skattat för 612,640
kr., Dagens Nyheter för 683,780 och Stockholmstidningen för 743,890.

De i Minnesskriften meddelade siffrorna kunna ge anledning till
åtskilliga reflexioner. Utgifternas stegring är en självfallen följd av
den antydda utvidgningen; att journalisternas avlöning blivit bättre
torde också vara berättigat, ty tidigare voro de nog i många fall
underbetalta. — På inkomstsidan är det påfallande att landsortstidningarna
draga dubbelt eller tredubbelt så mycket av sina annonser som av sin
försäljning (vilket motsvarar det normala i utlandet), medan för
huvudstadens den senare tyckes betyda långt mera. Det åberopade
stora bladet hade 1,835,000 kr. på det förra kontot mot 2,730,000 på
det senare. Lösnummerna spela här tydligen en mycket stor roll,
intygad bl. a. av söndagsupplagornas stora överlägsenhet i spridning
över vardagens.

Denna sistnämnda tycks nu för de största tidningarna i
Skandinavien i genomsnitt gå ut i 60,000 exemplar eller än mera.

Av det redan anförda framgår att landsortstidningarna — i växlande
skala — också företagit utvidgningar; ett par av dem tävla i omfång
med huvudstadens, så Sydsvenska Dagbladet, så Göteborgs
Handelstidning.

Denna hade under S. A. Hedlund fått en så fast och bred grund i
sin stad, att ingen konkurrent i längden kunnat tävla. 1900 fick han
till efterträdare brorsonen Henrik Hedlund, vars gärning präglades
av en nobel idealitet, men icke av samma temperament och rörlighet.
En del nyheter genomfördes dock, bl. a. startades 1902 en mer populärt
hållen middagsupplaga, Göteborgstidningen, vilket visade sig vara

168

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 8 10:36:31 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pressens/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free