- Project Runeberg -  Pröfningen /
9

(1842) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pröfningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fnöskej der är en hel repa vid knappen. —
Det är ändå knappt lio år se’n lian syddes.

Marianne. ISåh, vet Magistern något?

Magistern. Ne-ej, hvad är det då? (För
iig.) Det niåste stickas ihop med silke.

Marianne. Jo Willner är kär i Emelie
lian också.

Magistern. Ilan också? Ilon vill väl
inte säga, att jag är kär i hennes syster?

Marianne. Nej, Kammarherren
Schys-selberg menade jag.

Magistern. Nå, ä‘ det så underligt?
Willner är uppfostrad i huset, och är en
rätt hygglig gosse, fast han inle kan
någon latin. Jag präntade nog med honom.

Marianne. Men ser Magistern det
underligaste är, att Emelie inle vet, hvilken
hon skall tycka mast om, Willner eller
Kammarherrn.

Magistern. Jaså, hon är i valet och i
qvalet; incidit in Schyliam qui vull
cvi-tare Carybdin. Det blir väl slutligen
någon kan jag tro. En nitlon års cnka är
så godt som bara barnet, fastän hon
enligt lag är myndig.

Marianne (ser ittäl scenen till höger).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:37:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/profningen/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free