Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. De olika skatternas uppkomst. Grundskatt, hufvudskatt, klass-skatt; indirekta skatter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE OLIKA SKATTERNAS UPPEKOMST. 9
heterna i öfrigt medförde, att dessa skatter vanligen efter
hand förvandlades till orörliga, till sitt belopp en gång
för alla faststälda afrader; de fingo med ett ord
egenskapen af s. k. reala onera, utgående med en viss mängd
varor eller pänningar af vissa bestämda skatteföremål,
framför allt af det då ännu ojämförligt viktigaste
skatteföremålet — jorden.
På detta sätt uppstodo, i alla händelser till största
delen, våra egna s. k. grundskatter samt indelningsvärkets
bördor. Då dessa skatter under Karl XI:s regering
faststäldes till det belopp, som de i hufvudsaklig mån allt
intill våra dagar bibehållit, skedde detta efter den
grundsats, att hvarje skattehemman skulle erlägga i skatt
ungefär så mycket, som det öfverhufvud kunde bära, i det den
oprivilegierade jorden i detta afseende helt och hållet
likstäldes med kronans egna utarrenderade eller till fasta
åbor upplåtna gårdar. Genom fortsatt uppodling och
intensivare bruk i sammanhang med den ökade folkmängden
samt genom förbättrade jordbruksmetoder ha dock dessa
skatter och besvär, i synnerhet under vårt århundrade,
mästadels nedsjunkit till att utgöra endast en ringa del
af den ifrågavarande jordens afkastning och bildade, äfven
före den i vår tid beslutade och numera värkstälda
afskrifningen däraf, en jämförelsevis underordnad post i
statsvärkets inkomstsumma, från att ursprungligen jämte
afkastningen af kronojorden — hvilken hos oss som
bekant genom de s. k. skatteköpen numera till allra största
delen öfvergått i de forna åboarnas eller andra enskilda
personers händer — ha utgjort själfva grundvalen för dess
ekonomi.
LDRärjämte bildade hos oss (liksom i många andra
länder) en af alla utan åtskillnad — blott med undantag af
adeln och det högre prästerskapet samt deras husfolk —
— utkräfd person- eller hufvudskatt, de s. k.
mantalspänningarna en mycket viktig inkomstkälla, hvilken dock genom
de fortgående myntförsämringarna efter hand nedsjunkit
till en relativ obetydlighet. 8
Vid sidan af dessa statsinkomster samt afkastningen
af de småningom alltmera betydande tullarna och de i
synnerhet från 1600-talet uppträdande acciserna kräfdes
emellertid tid efter annan, merändels i följd af krig eller
regeringarnas misshushållning och skuldsättning, nya skatter;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
