Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. De olika skatternas uppkomst. Grundskatt, hufvudskatt, klass-skatt; indirekta skatter - 3. Förbrukningsskatterna i våra dagar. Skälen för och emot dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBRUKNINGSSKATTERNA I VÅRA DAGAR. 11
I våra dagar har nu emellertid det ökade
användandet af pänningar och åsättandet af ett pänningvärde på
nästan alla föornödenheter äfvensom på personliga tjänster
gjort det till en jämförelsevis lätt sak att med hvarandra
jämföra och i en gemensam måttstock uttrycka alla olika
slag af inkomster. Då därjämte afkastningen af de
ofvannämda, fasta, sedan längre tid bestående skatterna
längesedan blifvit otillräcklig eller alldeles försvunnit, borde,
kunde det tyckas, dessa båda omständigheter med
nödvändighet ha ledt till införandet af en allmän och
följdriktigt tillämpad inkomstbeskattning, för att därur fylla en
stor eller största delen af skattebehofven. Detta skulle
måhända också ha blifvit händelsen, såvida icke under
tiden såsom en följd af näringarnas samt den in- och
utländska handelns omätliga uppsving i nyare tid,
statsmännen och representantförsamlingarna så att säga till skänks
erhållit en allt rikare flödande, ja som det mången gång
kunde tyckas outtömlig skattekälla — som de af flera
skäl ej varit sena att begagna sig af — i de indirokta
skatterna d. v. s. tullar och andra på den allmänra
förbrukningen samt på aflärsrörelsen lagda afgifter.
3. Förbrukningsskatterna i våra dagar.
Skålen för och emot dem.
Hvar och en känner den vältalighet, som ej minst i
vårt århundrade utvecklats för att bevisa de indirekta
skatternas förmenta stora företräden framför den direkta
skatteformen. Man har liknat dem vid luftens tryck, som
af hvarje människa bäres under hvarje minut från vaggan
till grafven och som verkar på hvarje punkt af hennes
kropp, men som just därför aldrig skulle uppfattas eller
förnimmas som eu börda. Man har framhållit, att särskilt
intörseltullarna i själfva värket till en del erläggas, icke
af landets egna invånare utan af den utländska
producenten, som tvingas att nedsätta priset på sin vara —
hvarvid man dock förgäter, att äfven om detta i vissa fall är
sant, det sålunda till sist endast blir invånarna i de olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
