Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Förbrukningsskatterna i våra dagar. Skälen för och emot dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBRUKNINGSSKATTERNA I VÅRA DAGAR. 13
gjort de indirekta skatterna i viss mån populära, just har
varit motsatsen till det ofvan anförda skälet, nämligen den
omständigheten, att ingen, som öfverhufvud konsumerar
varorna i fråga — därest han ej rent af har smugglat
dem in i landet eller eljest olofligen kommit i besittning
af dem — kan undandraga sig den åsatta skatten,
hvaremot sådant, synnerligen i äldre tid, alltför ofta varit
händelsen med de direkta skatterna. Botemedlet häremot ligger
emellertid i en noggrann, öfver hela landet likformig
inkomsttaxering och framför allt i den åtgärd, som för de direkta
skatterna spelar samma rol som gränsbevakning,
brännvinskontrollering m. m. för de indirekta, nämligen
själfdoklaration.
Dessa invändvningar finge naturligtvis vika, om
spritskatten i värkligheten, såsom så ofta påstås, vore ett
oumbärligt medel till befordrande af nykterhet och sedlighet,
men detta påstående är ju orimligt. Staten har i sin
lagstiftning medel i händerna, att i hvad grad som hälst
inskränka eller t. o. m. rent förbjuda all spritkonsumtion,
och den har, såsom riktigt framhållits, desto friare händer
i detta afseende, ju mindroe dess egna finanser äro bundna
vid denna konsumtion. Nykterhetssynpunkten vid
brännvinsbeskattningen torde därför endast vara ett svepskäl,
ungefär som när man under medeltiden sökte förbättra
de stora herrarnas inkomster genom att ådöma höga böter
för allehanda små förseelser, en osed, mot hvilken
Domarreglernas författare så vältaligt ifrar.
Hvad åter angår de indirekta skatternas egenskap
att genom sättet för sitt upptagande värka mindre
tryckande, har detta skäl onekligen en viss befogenhet, när
det gäller personer ur de mindre bemedlade
samhällsklasserna, för hvilka, efter hvad erfarenheten visar,
svårigheten att pä bestämd tid hålla i beredskap en samlad
pänningsumma, motsvarande flera dagars eller veckors
aflöning, ofta kan vara utomordentligt stor. Att denna
svårighet i väsentlig mån skulle öfvervinnas, därest
genom skattemyndigheternas försorg äfven de direkta
skatterna kunde få inbetalas i småportioner t. ex. veckobidrag
— såsom i Tyskland faktiskt sker med arbetarnes bidrag
till den obligatoriska sjuk- och ålderdomsförsäkringen —
är alldeles visst. Så länge detta emellertid icke är fallet,
erbjuder nog för arbetarebefolkningen den indirekta skatte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
