Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
orten. Så voro de en tid på Ventholmen i Upland,
sedan på flere gårdar ner i Vestergötland, der knek-
tarne, som skulle tåga ut i kriget mot dansken, mön-
strades.
Elin hade hela tiden fått vara i sin unga mat
moders sällskap. Det var derför helt naturligt, att
hon sällan skulle återse den unge väpnaren, som så
mycket ådragit sig hennes uppmärksamhet under
festen på slottet, all den stund han hörde till grefve
Svantes hoffolk. — Det var emellertid underligt hvad
hans bild fäst sig i hennes tankar. Hvarför tänkte hon
då jemt så mycket på honom? Han var en alldeles för
hög herre, för att hon skulle kunna hoppas att någon-
sin vinna hans kärlek. Hon visste nu, att hans slägt
hade gamla anor både på fädernet och mödernet och
att hans far egde många gårdar i Finland. Finge man
se att hon på något sätt fjäsade och gjorde sig till för
honom, skulle de andra hofqvinnorna få anledning till
ytterligare klander och elakhet. Derför höll hon sin
känsla inom sig och hade visat sig så kall och lik-
giltig, då hon en gång händelsevis råkat i samtal
med honom, som om hon aldrig haft den aflägsnaste
tanke på att vilja störa hans hjertefrid.
Svartsjukan är emellertid skarpsynt och Herkules
var svartsjuk på alla och en hvar som talade med
Elin. Hans ständigt vaksamma och spejande ögon
hade lagt märke till vissa förstulna blickar, som hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
