Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska psalmboken - 147. Så högt har Gud, oss till stor fröjd - 2. Sakramenten - Döpelsen - 148. Helge Ande du som samlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
5.
Den som till änden trogen är,
Skall livet få att ärva;
Det liv, som döden ej blir när,
Månd’ Kristus oss förvärva.
Giv oss, o Gud, en stadig tro
Att Jesus här omfamna
Och sedan hamna,
Där själen haver ro.
Du oss till dig anamma!
Tysk förf. (1500-talet).
Svensk övers. (1600-talet).
I. Kolmodin (1643—1709).
2. Sakramenten.
Döpelsen.
148.
Helge Ande du som samlar,
Lyser, tröstar med ditt ord
En förvillad släkt, som famlar
Kring en olycksalig jord,
Sanningens och nådens tolk,
Som av jordens alla folk
Gör en kyrka, där de alla
Gud i Kristus Fader kalla.
2.
Vittna städse med min anda,
Att ock jag av samme Gud
Är ett barn, som vågar blanda
Rösten med de frälstas ljud,
Att till mig han även såg,
När jag i det tysta låg,
Att till mig hans famn ock sträcktes,
När jag ur det tysta väcktes.
3.
När du fordom lik en duva
Sänktes till Jordanens brädd.
Hördes orden, sälla, ljuva,
Ned ur molnens delta bädd:
Se min Son, till vilken jag
Evigt har ett gott behag!
Ack, ännu med dessa orden
Öppnas himlen över jorden.
4.
Ack, ännu, o gudaflamma,
Du dig sänker, ljus och mild,
Över mänskors barn i samma
Oskuldens och fridens bild.
Även jag ur nådens bad
Gick, pånyttfödd, ren och glad,
Min försonare till möte
I hans helga kyrkas sköte.
5.
Då blev hjärtat rikt begåvat
Av en himmelsk Far och vän.
Kan jag glömma, att jag lovat
Bli hans trogna barn igen,
Lovat, under tro och hopp,
Ägna mina dagars lopp
Åt hans dyrkan och allena
Honom älska, honom tjäna?
6.
Rörande och dyra minne
Av det sällaste förbund,
Sväva heligt för mitt sinne
Under varje livets stund!
Tala på min skumma stig
Om en Far, som leder mig;
Bland besvären, plågan, bristen
Säg mig, att jag är en kristen!
7.
Lär mig Jesu kors att vörda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
