Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska psalmboken - V. Kristligt sinne och förhållande - 487. I hoppet sig min frälsta själ - 488. Snart ligger bojan krossad - 8. Begravningspsalmer - I allmänhet - 489. Kom, jordens barn, eho du är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
6.
Ack, att jag dit ur
sorg och strid
Må komma,
Där Gud församlar i sin frid
De fromma!
Min Jesus vände
Snart mitt elände
I fröjd och salighet förutan ände!
7.
Beredd håll mig, o Jesu Krist,
Att vänta Din ljuva ankomst, när du sist
Vill hämta
Ur tåredalen,
Från jordekvalen
Din brud till dig i ljusa fröjdesalen!
Elle Andersdatter († o. 1643).?
Svensk övers. (1673).
J. O. Wallin (1779—1839).
488.
Snart ligger bojan krossad
I gravens mörka klyft,
Och anden är förlossad
Och över jorden lyft.
Jag re’n, av änglar buren,
Hör himlaharpors ljud;
Han faller, skiljemuren,
Och jag får skåda Gud.
2.
Med alla Herrens fromma
Jag till den staden går,
Där livets träd i blomma
Vid ljusets källa står.
Där tusen sinom tusen
Åtnjuta vad vi tro,
Och i de sälla husen
Skall jag för evigt bo.
3.
Och herdens röst jag känner,
Som ropar mig vid namn,
Och mina forna vänner
De räcka mig sin famn;
Och här jag dem får bida
Som lämnats efter mig
En liten tid att lida
Ännu på korsets stig.
4.
Så liden, tåligt liden
Och varen vid gott mod
Och Herrens dag förbiden
Och tron, att Gud är god!
Ack, för så liten möda
Vad härlig lön han ger!
Här skall ej hjärtat blöda,
Ej ögat gråta mer.
5.
Ty sorgerna och nöden
Ej hitta denna stråt,
Och icke mer skall döden
De goda skilja åt.
Ej synden skall besmitta,
Ej oron skall bebo
Det rike de besitta
I helighet och ro.
6.
O klarhet, som fördriver
All tidens dunkelhet,
O härlighet, som bliver
Min lott i evighet:
Där alla tungor höja
Allfaderns lov och pris,
Och alla hjärtan röja,
Att Gud är god och vis!
J. O. Wallin (1779—1839).
8. Begravningspsalmer.
I allmänhet.
489.
Kom, jordens barn, eho du är,
Din bortgång att besinna!
Den kropp, som ligger livlös här,
Må dig därom påminna.
I graven,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
