Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Socialpolitik och inkomstbildning - Positiv lönepolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POSITIV LÖNEPOLITIK
D et första målet i lönepolitiken är, att 1939 års reala
lönenivå snarast möjligt återställes. Detta bör kunna ske, när
varuförsörjningen i landet blir så tillfredsställande, att
skälen bortfaller för att arbetstagarna skall behöva åtnöja sig
sig med nuvarande nedpressning i levnadsstandarden, som
ju betingas av den rådande varubristen. Om
levnadskostnaderna sjunker till indextal av omkring 220, kan målet nås
även om nu utgående penninglöner bibehålies. Skulle
levnadskostnaderna minskas i mindre grad än så eller icke alls,
måste penninglönerna däremot höjas redan för att detta
första löneprogram skall kunna genomföras.
Det gäller att förhindra, att ett eventuellt prisfall genom
att inverka på inkomsterna får sådan omfattning, att det
medverkar till allmän depression och arbetslöshet på det sätt
som skedde under åren 1920—1922. Den vid fredsslutet
väntade prissänkningen bör därför icke få dra med sig någon
återgång i penninglönerna. Enligt nuvarande ramavtal skall
det rörliga tillägget bibehållas även om levnadskostnaderna
sjunker från nuvarande 240 ned till 221. Sjunker indextalet
till 220 eller därunder kan arbetsgivarna uppsäga avtalet.
Arbetarparten är sålunda numera icke längre bunden av
någon bestämmelse om att sänkning i prisnivån skall
föranleda minskning av penninglönerna.
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
