Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Problem och idéprogram - Finanspolitik och full sysselsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
marknadens behov, är detta en tydlig fördel. Inte minst
gäller detta vid den omställning från krigs- till
fredshus-hållning, som nu måste övervägas, och där rubbningarna
under alla förhållanden får antas bli betydande.
Men även på längre sikt finns skäl att uppmärksamma de
faktorer, som begränsar den omfattning, i vilken offentliga
arbeten av hittills övervägt slag med fördel kan anlitas för
att hålla produktionsvolymen uppe vid den tekniskt möjliga
höjden. Offentliga arbeten representerar medborgarnas
gemensamma utlägg för nyttigheter, som inte lämpligen ingår
i den enskildes individuella efterfrågan. Vare sig det gäller
statens och kommunernas gamla och traditionella uppgifter
ifråga om rättsväsen, försvar, förvaltning, skolor och
hälsovård eller nytillkomna på näringslivets olika områden
såsom vägar, kommunikationsleder och transportmedel,
överhuvudtaget allt det som kan sammanfattas under orden
”offentliga nyttigheter”, så har de det gemensamma
kännetecknet, att de kommer till stånd på grund av gemensamma
beslut, fattade av något slags samhälleliga organ. Priset
betalas också i form av skatter och andra pålagor, som
medborgarna obligatoriskt har att erlägga. Den fråga som alltså
vid varje utvidgning av dessa offentliga arbeten behöver
ställas, är alltså om de behov som fylles genom denna
gemensamma efterfrågan, är mera trängande än de som
enskilda var för sig tillfredsställer genom individuellt val av
konsumtion.
Hela framställningen av vägarna till en höjd
levnadsstandard har gett vid handen, att utrymmet måste anses vara
mycket betydande för en ökning av det slags konsumtion
173
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
