Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Problem och idéprogram - Social konservatism och social liberalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och med krav på långtgående ingripanden från det
allmännas sida för att råda bot på konjunkturväxlingarna gjort
frågan om företagarevärldens och arbetsgivarnas uppgifter
till ett aktuellt problem. Denna kritik och dess krav anses
bäst kunna mötas, om de enskilda företagarna, var för sig
eller i stora sammanslutningar, söker trygga de anställda
mot sådana växlingar i arbete och bärgning, som hittills
utgjort den bästa jordmånen för socialistisk agitation. En
tendens att härvid skjuta staten åt sidan och göra de stora
kapitalistiska sammanslutningarna till bärare av både
samhällsintresset och samhällsmakten är omisskännlig.
Det behöver väl inte särskilt understrykas att gränserna
för vad som här kallas social konservatism, inte
sammanfaller med gränserna för den eller de politiska riktningar, som
i vårt eget land eller på andra håll får namnet konservatism.
Ännu mindre är det möjligt att sätta likhetstecken mellan
något liberalt politiskt parti och den sociala liberalism, som
här åsyftas.
Den sociala liberalismen går också ut ifrån att ett
näringsliv, grundat på enskild äganderätt och fri företagsamhet,
löser produktionsproblemet på bästa möjliga sätt. Men i
motsats till den sociala konservatismen betraktar den med
djupaste oro fördelningen av både egendom och inkomster i
våra kapitalistiska samhällen. I och för sig anses den
ekonomiska mekanism, varigenom både produktion och
fördelning avgöres på fria marknader, såsom ett ypperligt
verktyg för att låta konsumenternas önskningar komma till
uttryck. Genom sin fria efterfrågan bestämmer
konsumenterna över produktionens inriktning och omfattning.
Ge
178
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
