Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Problem och idéprogram - Social konservatism och social liberalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nom fri prisbildning och fri konkurrens avgöres den
skäliga andel av produktionens avkastning som varje
”produktionsfaktor” bör ha på grund av sina insatser. Någon högre
domare över vad som från samhällets synpunkt skall anses
för gagneligt finns inte än konsumenternas fria efterfrågan.
De enskilda medborgarna själva kan bäst bedöma sina egna
behov, och då hela näringslivet inriktas efter detta
bedömande, kommer produktionen som sig bör att bäst svara mot
hela samhällets behov.
Men allt detta gäller bara under en enda förutsättning.
Och här gör den sociala liberalismen ett antagande, som kan
kallas moraliskt eller psykologiskt eller samhällsfilosofiskt
eller vad man vill, men som är avgörande för hela dess
sam-hällsåskådning. Den går nämligen ut ifrån att medborgarnas
behov är likvärdiga, att det alltså inte är riktigt att
tillfredsställa den enes begär efter umbärliga ting innan den andres
krav på det nödvändiga är fyllda. Men då är det klart, att
en ojämn fördelning av konsumenternas inkomster och av
producenternas andel i egendomen fullständigt förvanskar
resultatet av den ekonomiska mekanismens arbete.
Produktionen blir inte inriktad på det från hela
samhällets synpunkt önskvärda sättet, då varje krona som
efterfrågar de mest umbärliga lyxvaror för den rike, väger lika
tungt som en krona för nödvändighetsvaror åt den fattige.
Ersättningen åt varje enhet av produktiv egendom, som
kommer till användning, kan vara rättvis, men då den ene
kommer till marknaden utrustad med en myckenhet sådana
enheter, andra med några få och de flesta med ingenting
alls, blir både produktion och fördelning snedvridna. Även
179
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
