Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Problem och idéprogram - Social konservatism och social liberalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
när det gäller den produktionsfaktor, som kallas arbete, är
ojämnheten stor, inte bara beroende på olikheter i
människornas naturliga utrustning utan också på den olikhet som
skapas av de olika möjligheterna till utbildning. Skall det
fria kapitalistiska systemet kunna leda till den ur behovens
synpunkt bästa produktionen och fördelningen, kräves alltså
en radikal utjämning av medborgarnas ekonomiska villkor.
Endast om detta sker, kan det kapitalistiska systemet ge
inte bara största möjliga nationalinkomst räknad i pengar,
utan också största möjliga välstånd åt människorna.
Dessa tankegångar, som särskilt i England haft mycket
ansedda företrädare, leder till krav på långtgående åtgärder
för att undanröja olika slag av ekonomiska privilegier. Den
ärftliga rikedomen måste försvinna på samma gång som
den ärftliga fattigdomen. Medlet för utjämning av både
förmögenhet och inkomster blir beskattningen. Men dessutom
brukar en rad anordningar förordas, genom vilka
äganderätten kan spridas ut på så breda medborgarlager som
möjligt. Även den storindustriella egendomen skall delas ut på
de arbetande massorna, genom att de anställda göres till
delägare i de företag, vari de är sysselsatta. Men vad man vill
främja är individuell äganderätt, inte gemensam äganderätt,
sådan den eftersträvas av socialister.
Man skulle kunna säga att då den sociala liberalismen
med sådan skärpa vänder sig mot egendomens och
inkomsternas ojämna fördelning, ger den bara uttryck för sitt
allmänna avvisande av alla monopoltendenser. Framför allt alla
tendenser till enskilda monopol. Det visar sig också, när
frågan om arbetslöshet och konjunkturväxlingar i högre grad
180
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
