Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212 POSTGLACIALBILDNINGAH.
lågländt och sankt läge skyddat densamma från luftens tillträde
och den förändrande inverkan, som deraf eljest alltid blir en följd.
Svartlera öfverlagras af s. k. »Strömsholmsiera». — Öfvergång
dem emellan i lodrät rigtning. En dylik öfvergång som den, hvilken
nyss beskrifvits ega rum inom postglaciallerans undre afdelning, då
man uppstiger från sankare till högländare mark, kunna vi under
liknande förhållanden ofta spåra äfven inom denna leras öfre
afdelning, när vi i olika rigtningar öfvervandra någon af de många
vidsträckta ängsslätter, som utbreda sig vid Mälarens norra stränder.
På alla dessa trakter här betäckes nemligen svarta leran i sin
ordning af en annan leraflagring med helt andra karakterer. Denna
sednare lera, som af den lokal, der den först underkastades en
närmare granskning, under pågående undersökningar der i trakten
erhöll det provisoriska namnet »Strömsholwislera», är till färgen
grå eller hvitgrå, uppfylld med en mängd rostfläckar, rostiga partier
eller någongång roströr, och innehåller icke ett spår hvarken af de
i den närmast underliggande svartleran förekommande
musselskalslemningarna eller af andra organiska qvarlefvor från djur- eller
växtriket. Mot djupet kan man genom borrning finna, att den
småningom öfvergår till svartlera, på så sätt att den först blir blandad
med enstaka strimmor eller fläckar af allt mörkare färg, ända tills
man slutligen nedkommer i en lera, som har alla karakterer af
den svarta. På de djupaste ställena uppgår dessa båda lerors
sammanlagda mägtighet, innan hvarfviga leran eller mergeln möter,
ofta till öfver 20 fot.
I vågrät rigtning öfvergång från »Strömsholmsleran» till öfre och
från Svartleran till undre åkerleran. Om man nu med borren
förföljer dessa leraflagringar, Strömsholmsleran och svartleran, efter
lagrens utsträckning upp emot högländare jordmon, så skall man
finna, huru de hvar för sig småningom öfvergå och utveckla sig till
de båda nyss nämnda åkerlerorna, på samma gång som de åt detta
håll allt mer och mer förtunnas till den mägtighet, som vanligen
tillkommer dessa sistnämnda leror. Samma lerlager, som på sankare
jordmon uppträder såsom svartlera, återfinner man sålunda i de
ofvanliggande sedan gammalt under bruk varande odalåkrarna,
såsom mörkare åkerlera eller såsom underlera, likasom de
låglända ängsslätternas ljusgråa lerlager eller den s. k. Strömsholms-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
