- Project Runeberg -  Radiobyggboken / Del 1 /
78

(1956-1961) [MARC] Author: John Schröder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1956, less than 70 years ago. John Schröder died in 1998, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Vi bygger en kristallmottagare - Principschemat. Hur fungerar apparaten? - Litet teori - Mottagarens selektivitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IIIIIi1!IIIIIIIIiiII
b.
0
Fig. 902. a) Den omodulerade radiofrekventa
signalspänningen (bärvågen) från sändaren.
b) Tonfrekvent spänning från mikrofonen på
sändarsidan. c) Den tonfrekventa spänningen,
inmodulerad på sändarens bärvåg = inkom-
mande signalspänning på mottagarens ingång.
d) Av dioden i kristallmottagaren likriktad
signalspänning. Endast positiva topparna
släpps fram. e) Den pulserande spänningen i
d) utjämnas med en kondensator (C0) i mot-
tagaren.
pelvis vid lokalstationens frekvens. Det är
därför vi har en vridkondensator i avstäm-
ningskretsen, det är med den vi ändrar re-
sonansfrekvensen hos avstämningskretsen
till en frekvens som överensstämmer med
frekvensen hos den sändare som vi önskar
avlyssna.
Den önskade signalfrekvensen tar vi ut
över ett deluttag över avstämningskretsen
och för den till germaniumdioden D1 , serie-
kopplad med en hörtelefon. Antennen kan
antingen anslutas till uttag A 1 (lång an-
tenn) eller till uttag A 2 (kort antenn).
Litet teori
Nu är det på den signalspänning som man
får från sändaren »inmodulerat» sväng-
ningar som motsvarar tonerna i det tal-
eller musikprogram som överföres. Se fig.
902. Att dessa tonfrekventa svängningar är
inmodulerade på den mottagna radiofre-
kventa signalspänningen betyder att denna
spänning varierar takt med tonsvängning-
arna. Se fig. 902 b och c.
Genom likriktningen i germaniumdioden
skär man bort alla negativa toppar i sig-
nalspänningen och har endast kvar de po-
sitiva topparna. Fig. 902 d. Man får på så
sätt fram en ström, som pulserar i takt med
de inmodulerade tonsvängningarna, och
det är denna s.k. demodulerade spänning
som man får hörbar i hörtelefonen. Det är
just de ljudsvängningar som ingår i det
program som utsändes från sändaren som
man då hör. Kondensatorn, C 2, inverkar
utjämnande på den pulserande strömmen,
så att den får det utseende som visas i fig.
902 e.
Mottagarens selektivitet
Med selektivitet hos en mottagare menas
mottagarens förmåga att särskilja i fre-
kvens närbelägna sändarstationer från var-
andra. Ju större selektivitet en mottagare
har desto effektivare sker denna särskilj-
ning och ju tätare kan sändarestationerna
ligga på skalan utan att de kommer in sam-
tidigt och »pratar i munnen på varandra».
1 fig. 903 visas en s.k. resonanskurva för
en mottagare inställd dels på frekvensen
750 kHz (heldragen kurva) dels på fre-
kvensen 800 kHz (streckad kurva).
Vi antar att det finns tre stationer, dels
en på 700 kHz, en på 750 kHz och en på
800 kHz. Stationerna antas ge upphov till
lika stor signalspänning i antennen. När
mottagaren är inställd på 750 kHz kommer
sändaren på 750 kHz in med en styrka som
motsvarar längden på stapeln A, under
78

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Aug 3 22:41:24 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rabybo/1/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free