Note: This work was first published in 1956, less than 70 years ago. John Schröder died in 1998, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Vi bygger en kristallmottagare - Mottagarens selektivitet - Apparatens uppbyggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 903. Denna fig. visar mottaga-
rens resonanskurva då mottagaren
är avstämd till olika stationer. Hel-
dragna kurvan visar mottagaren in-
ställd på frekvensen 750 kHz. Strec-
kade kurvan visar mottagaren in-
ställd på frekvensen 800 kHz.
700 750 993 850<Hz
Fig. 904. Dessa kurvor visar hur
man med mottagaren inställd på en
viss station, S1, kan bättre under-
trycka en närbelägen sändare, S 2,
genom att öka mottagarens selekti-
vitet. Streckad kurva: dålig selek-
tivitet, heldragen kurva: god selek-
tivitet. Si
det att sändarna på 700 kHz och 800 kHz
kommer in med en styrka som represente-
ras av stapeln B resp. C. Som synes kom-
mer stationerna vid 700 kHz och 800 kHz
in med lägre styrka än den på 750 kHz, till
vilken frekvens mottagaren ju är avstämd.
Vi antar nu att vi vrider avstämnings-
kondensatorn så att avstämningskretsen
blir avstämd på frekvens 800 kHz (strec-
kad resonanskurva). 1 detta fall kommer
sändaren på 800 kHz in med en styrka som
motsvarar C under det att sändaren på 750
kHz kommer in med en styrka som motsva-
ras av längden på stapeln X. Sändaren på
700 kHz kommer in ännu svagare och dess
styrka representeras av längden på sta-
peln B’.
Som synes kommer efter den nya inställ-
ningen, stationen C in kraftigare, sändaren
på 750 kHz kommer in svagare och sända-
ren på 700 kHz betydligt svagare.
Det är uppenbart att ju snabbare reso-
nanskurvan »sluttar» på båda sidor om
resonansfrekvensen desto snabbare däm-
pas angränsande sändare och desto effek-
tivare bör man kunna skilja närbelägna
sändare åt.
1 fig. 904 visas två resonanskurvor, dels
en bred (streckad kurva) dels en mycket
smal (heldragen kurva). Att resonanskur -
van är bred betyder att man har dålig se-
lektivitet i kretsen, att kurvan är smal be-
tyder hög selektivitet. Som synes kom-
mer, när mottagaren är inställd på S 1 den
angränsande sändaren S 2 att försvagas,
mera när man har hög selektivitet i motta-
garen (heldragen kurva) än när man har
dålig selektivitet (streckad kurva).
Apparatens uppbyggnad
Och så till apparatens uppbyggnad, som
framgår av kopplingsschemat i fig. 906 och
fotot i hg. 908. En schematisk teckning i
fig. 905 utgör ytterligare en förklaring till
hur apparaten skall kopplas upp.
Först måste vi emellertid bestämma oss
för vilken frekvens som vi skall ta emot.
1 första hand får vi väl tänka oss att för-
söka få in lokalstationen, exempelvis Nacka
79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
