Note: This work was first published in 1956, less than 70 years ago. John Schröder died in 1998, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Enkla mätbryggor för mätning av resistans och kapacitans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I den andra bryggrenen med R3 och Ra,
kan vi likaledes tillämpa Ohms lag; vi får
också där ett spänningsfall dels över det
variabla och kalibrerade motståndet R3 och
dels över motståndet Ra,, vars resistans Yj
skulle bestämma. Det är nu lätt att inse,
att om vi reglerar in R3, så att dess re-
sistans överensstämmer med resistansen i
Ra, måste vi få 0,5 V också över Ra, och R 3.
Om vi nu tänker oss att vi har +1 V i
punkten A genom att vi till denna punkt
anslutit +polen på ett 1 V-batteri, kom-
mer vi tydligen att i punkten C ha +0,5 V,
eftersom 0,5 V spänningsfall uppstått
över R1.
Om vi nu ställt in R3 så att R3=Ra, har
vi ju även över R3 ett spänningsfall av
0,5 V, dvs, även i punkten D har vi spän-
ningen +0,5 V. Har vi samma spänning i
punkterna C och D betyder det, att det inte
kan flyta någon ström från C till D eller
vice versa, dvs, om vi kopplar in ett mät-
instrument mellan punkterna C och D,
kommer det att visa på 0.
Nu är det lätt att inse hur vi skall anord-
na vår mätbrygga för att kunna mäta re-
sistanser. Vi kopplar in ett mätinstrument
mellan punkterna C och D i bryggan, se
fig. 703, och ansluter en spänningskälla,
exempelvis ett ficklampsbatteri mellan A
och B. Så ändrar vi på det variabla mot-
ståndet R3, tills strömmen genom instru-
mentet blir 0, när så är fallet är tydligen
Ra,R 3. Om vi då har R3 kalibrerad och
försedd med ratt med resistansskala är det
bara att direkt läsa av resistansvärdet på
ratten för R3. Detta resistansvärde utgör
svaret på frågan: »hur stor är resistan-
sen Ra,»
Fig. 704 visar mera konkret hur man på
enkelt sätt kan få en sådan mätbrygga
provisoriskt uppkopplad. Knuten är att få
tag på ett kalibrerat motstånd, R3 ; lämp-
ligt är att man anskaffar ett trådlindat
motstånd på 10 kohm, vars resistans man
bestämmer så noggrant som möjligt med
A
Fig. 701. Detta är den principiella uppbyggna-
den för en s.k. mätbrygga. Z1, Z2, Z3 och Z4 är
impedanselement i ett indikatorinstrument. En
strömkälla anslutes mellan klämmorna A ochB.
I
O,5V
iv
Fig. 702. Denna fig. visar en mätbrygga för
resistansmätning, i vilken uppkommande spän-
ningsfall i de olika grenarna är markerade.
När spänningsfallet i-R3 spänningsfallet i-R,,
uppstår ingen spänningsskillnad mellan punk-
terna C och D. Mätbryggan säges då vara »ba-
lanserad».
E
Fig. 703. Exempel på enkel mätbrygga för
resistansmätning. Det motstånd som skall upp-
mätas, Ra,, inkopplas mellan punkterna D och
B, varefter R3 varieras tills bryggbalans erhål-
les (ingen ström i instrumentet inkopplad
mellan C och D).
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
