Stockholms rådhus och råd / Första afdelningen / 3 (1915-1918) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholms magistrat och rådhusrätt. Kortfattad öfversikt af Nils Östman - Tiden före 1471

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i planen. Den ena är Kindhästagatans (Tyska brinkens och Kindstugatans) sneda
riktning, den andra är Stortorgets slarfvigt oregelbundna fyrkant. Andra försvunna
detaljer hafva måhända dessutom funnits. Det är sannolikt, att dessa tillhört den
byartade handelsplatsen, som först genom lübeckarnas ingripande fick en modern
byggnadsplan. Planen för läget af kyrkan, rådhuset och torget är sålunda en direkt
detaljkopia från Lübeck. Utom detta är emellertid Stockholms karaktär af köpstad
så starkt framhäfd på den äldsta kartan, att man måste antaga, att lübska borgare
haft ett stort inflytande på stadens tillkomst. Man vill då gärna sammanställa de
fakta, att Birger jarl 1251 afslöt ett handelsfördrag med Lübeck och att Stockholm
första gången nämnes under sommaren 1252, då jarlen, konungen och ärkebiskopen
vistades där, hvarvid de öfliga juridiska formaliteterna för stadsblifvandet måhända
försiggingo, såvida de icke kort förut ägt rum. I själfva verket visar stadens närmast
följande utveckling ett starkt nordtyskt, hufvudsakligen lübskt inflytande på såväl
det juridiska som mera allmänt kulturella områden.

Hufvudkyrkornas, rådhusens och torgens lägen i Lübeck och Stockholm.

Platsen där Stockholm byggdes var ej stor; den utgjordes af området mellan
stadsmurarna, som gingo utanför de nuvarande Baggens- och Prästgatorna.[1]
Utfartsvägen i norr gick genom Helvetesgränden eller strax öster om den; här i trakten
stod den äldsta Norreport, hvarifrån Norrebro utgick. I söder möttes murarna
vid ett starkt porttorn, som stod norr om Järntorget; härifrån gick bron till
Södermalm. Men äfven andra portar funnos, belägna uppe på åskanten i muren.
Tillträdet underlättades genom värnade jordsluttningar, senare kallade brinkar. Sådana
“vattenportar“ funnos först endast en östantill, senare två, alltså vid den sida,
hvarifrån sjöstaden lättast kunde angripas, och voro belägna, den äldre ofvanför
Köpmansbrinken (Köpmannaporten), den yngre vid Benickebrinken (Fiskastrandsporten). I
den västra muren funnos däremot tre: S:t Nicolai port i Storkyrkobrinken,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>