Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms magistrat och rådhusrätt. Kortfattad öfversikt af Nils Östman - Tiden före 1471
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 Stockholms magistrat och rådhusrätt
i Stockholm, hvilket upplystes i handlingarna från 1419 om ärkebiskop Johannes
Jerekessons kärleksförhållande till borgaränkan Helleka van Horn i Stockholm.
Bredvid stadslagen och stadens privilegier funnos andra stadgar och privilegier,
hvilka reglerade en god del folks mellanhafvanden. De voro gille- och
skråordningarna samt gårdsrätterna.
Gillena, som enligt moderna forskningar ingalunda spridt sig till Sverige först
under den yngre medeltiden, voro mycket gamla och funnos redan omkring år
1000 i Sigtuna. De voro företrädesvis religiöst-humanitära sammanslutningar, som
först på 1400-talet synas hafva fått en fastare organisation. Sina stadgar enades
förmodligen gillesbröderna och -systrarna själfva om.
Borgarna tillhörde allt efter sina yrken vissa “ämbetens, senare kallade
societeter eller skrån. Deras stadgar fastställdes på 1300-talet någon gång af konungen.
Däremot skedde utbildandet och stadfästandet af dessa ämbetens skrån under
1400- och början af 1500-talet uteslutande af rådet.
Alla dessa stadgar upptaga viten för vissa förseelser; kunde man vid tvister
ej enas i godo, hänsköts saken till rådhusrätten.
Gårdsrätterna gällde för konungens folk på hans gods och gårdar. Sådana
utfärdades t. ex. af Magnus Eriksson och Erik af Pommern. För den tid de gällde
voroj sålunda förseelser inom slottet undantagna från rådets dom.
U;:m handhafvandet af rättskipningen hade rådet äfven andra lika viktiga sysslor
att sköta. Främst att å stadens vägnar framträda vid viktigare förhandlingar,
som gällde riket i dess helhet: när nyvalda härskare hyllades i Stockholm
uppvaktade rådet, afgaf trohetsförsäkran, begärde och erhöll privilegiebref. Vid
fiendtligheters afvecklande deltogo emellanåt såväl rådsmedlemmar som representanter
för staden. Inom sig utsåg rådet deltagare i herre- och riksdagar. Tillsammans
med riksrådet tycktes det hafva från slutet af 1300-talet haft öfverinseendet öfver
rikets myntväsen, säkert från 1436 till medeltidens slut.
Det. mest maktpåliggande arbetet var dock skötseln af stadens drätsel i
vidsträcktaste bemärkelse eller för att begagna ett uttryck från senare tid, den
kommunalt-administrativa funktion, som väl var rådets ursprungliga uppgift. Beslut
i dylika ärenden, hvilka behöfde blifva allmänt bekanta delgåfvos, menigheten i
burspråk — föregångare till senare tiders kungörelser.
Med tiden ökades göromålen, nya befattningar skapades och när urkunderna
tillåta oss att öfverblicka rådets nyss nämnda funktion, fylldes den, utom af
rådsmedlemmar, äfven dels af förtroendemän, dels af fast anställda personer.
1 Skrå betydde ursprungligen stadga, men öfvergick slutligen att beteckna korporationen, som lydde
under skrået.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
