Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms magistrat och rådhusrätt. Kortfattad öfversikt af Nils Östman - Tiden före 1471
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tiden före 1471 13
Borgmästarna skötte vissa räkenskaper; sålunda synas de hafva, när
omständigheterna föranledde, fört anteckningar öfver utgifter af stadens sparade medel.
Särskilda räkenskaper förde de öfver smärre kommunala byggen, som de
öfvervakade. De för året nya rådmännen tjänstgjorde som kämnärer och upptogo i
denna egenskap sakören, för hvilken inkomst de redovisade liksom äfven för
utgifterna af samma medel. De enskilda rådsmedlemmarna — särskildt kämnärerna
— uppträdde äfven såsom tillfälliga tillsyningsmän för det allmänna bästa, ingrepo
rärtande och ordnande, anmärkte och anmälde missförhållanden inför rätten.
Äfven voro de innehafvare af förtroendeposter.
Dessa sysslor, hvilka besattes hvarje valborgsmässa, voro till större delen af
kollegial natur, d. v. s. personerna i ett dylikt ämbete voro alltid minst två i
viktigare befattningar i likhet med förhållandena i de tyska kolonistäderna.
Såsom förhållandena i Stockholm utvecklat sig, var den svenska och den tyska
nationen samtidigt företrädd i dylikt kollegialt arbete. Vissa sysslor kunde under
en följd af år få samma person till innehafvare, och det vill synas, som om flera
lägre af dessa så småningom öfvergingo till att blifva fast besatta, sedan
kollegialiteten af en eller annan orsak upphört. Viktigare poster ser man likväl någon gång
skötas af endast en innehafvare, men då alltid en rådsperson. Sådana
förtroendemän utsågos till största delen bland de 24 af borgerskapet, som af detta utvalts för
att råda och stödja borgmästare och råd i deras förvaltande verksamhet.
Bland rådets viktigaste förtroendemän märkas innehafvarne af befattningar, som
rörde handhafvande af kyrkans och med henne samhörande inrättningars förvalt.
ning. Främst komma de två kyrkovärdarna, i regeln utsedda bland borgarskapet, som
voro föreståndare för Storkyrkans ekonomi samt tidvis äfven för Horns tegellada,
som under nästa tidsskede kallas “hennes tegelbruk“. Kyrkoherden, som skulle
vara en infödd stockholmare, utnämndes af konungen; rådet däremot tillsatte
klockare och erhöll 1419 påfligt tillstånd att jämte kyrkoherden antaga kapellaner.
Dylika tillsattes dock äfven af andra, nämligen vid de många olika åt helgon vigda
altarna i sidokoren, oftast af stiftarne själfva eller efter deras utfärdade
bestämmelser. Rådet hade eget altare, liksom de flesta skråna och gillena samt de
förnämsta borgaresläkterna. Påfligt tillstånd att vid behof använda “altare portatile “
ernöll rådet 1421.
Till kyrkan voro andra rådets förtroendemän knutna. Hit hörde föreståndarna för
den välgörenhetsinrättning, som hvarje söndag utdelade fattighjälp: allmosan; 1434
tillkom fredagsallmosan. Liksom den förra var instiftad till åminnelse af frälsarens
uppståndelse, påminde den senare om hans död på korset. Efter 1421, då Alla själars
kor stiftats, tillsattes föreståndare för detta. Vid besättandet af ämbetena 1456 nämnes
tornväktare för första gången, men på ett sätt som visar att befattningen är äldre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
