Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms magistrat och rådhusrätt. Kortfattad öfversikt af Nils Östman - Tiden före 1471
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 Stockholms magistrat och rådhusrätt
Öfriga hithörande förtroendemän voro föreståndarna för Helgeandshuset (invigdt
1320) och för S:t Görans hospital, tillkommet 1419. Kapellen på, malmarna,
S:t Jakobs och S:ta Maria Magdalenas, som voro kungliga stiftelser, lydde icke
under rådet.
En viktig plats i de befästade medeltidsstädernas lif intog omsorgerna om
försvaret, som i följd däraf blef föremål för kommunal vård. Enär kransen och
portarna nattetid voro slutna och stängda, hade rådet öfverlämnat nycklarna till bom-
och portslutare, båda viktiga förtroendeposter. Vårdsättarna, vid hvilkas sida
vårdskrifvaren verkade, hade hand om borgerskapers vakttjänstgöring, ur hvilken
så småningom en fastare militärisk organisation framväxte. De vårdade äfven stadens
vapenförråd; i Bukkatornet förvarades sålunda murbräckorna, som skulle
nedstöta de fientliga belägringstornen. Vid inträffande örlig tilldelades
rådsmedlemmarne viktiga militära befälhafvareposter.
Ett stort antal förtroendemän var tillsatt för att öfvervaka och ordna vissa
till affärslifvet hörande frågor. Vidkommande stadens egen drätsel intogo
skottherrarna (två af rådet, två af borgerskapet) en viktig plats: de uppburo skottet
(skatten), gästpenningar och sedan 1454 pålpenningar, ett slags hamnafgift. Mera
ingripande i det enskilda affärslifvet voro vågmästaren, som förestod stadens våg,
öfvervakare af handel med åtskilliga varor såsom bröd-, kött- och fiskvräkare, guld-
och silfvervräkare, hampa- och linvräkare, samt vedvräkare. Hit hörde också
spann- och besmanslikare, samt de, som öfvervakade olaglig köpenskap.
Byggmästarna förestodo stadens byggnadsverksamhet. Nära förknippad med
deras göromål var syllasättarnas, ett ämbete, som nu fylles af stadsingeniören.
Rådets ur säkerhetshänsyn förestafvade tillsyn öfver anlända främlingar handhades
dels af herbergerarna, i hvilkas värdshus resande funno tak öfver hufvudet, dels
af borgarne, som mottogo sina affärsvänners ofta från andra sidan Östersjön
kommande handelssvenner. De förra utsågos af rådet, och enär såväl de som borgarna
fingo ansvara för sina gäster, vanns en säkerhet, som var lika god som den senare
anmälningsskyldigheten.
De fasta ämbetena voro mycket få. De betingades dels af deras stora
betydelse, dels af lärdom eller yrke. Utom stadsskrifvaren hörde hit vårdskrifvaren,
hvilka båda måste hafva en viss bildning. Äfven kyrkoherden, vissa kapellaner och
skolmästaren aflönades af staden. Till det lärda skrået hörde i viss mån äfven
stadsläkaren, som möter oss 1465.
En del lägre befattningar voro naturligen fasta, såsom klockaren (ett
klockareskrå fastställdes 1277) och tegelslagaren, hvilka lydde under kyrkvärdarna, samt
skarprättaren, som vanligen var en benådad bof. Vid midten af 1400-talet hade
rådet fyra “famuli — stadstjänare — och en “puella“, väl en städerska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
