Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholms magistrat och rådhusrätt. Kortfattad öfversikt af Nils Östman - Tiden före 1471
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tiden före 1471 17
Men äfven i det enskilda lifvet kunde rådet ingripa. Stadslagen kände blott
sex anledningar till fest, nämligen vid förlofningar, bröllop, dop, kyrkogång,
begrafningar och arfskiften. Högst 60 personer fingo bjudas; ville man se flera,
måste tillstånd begäras af fogde och råd, och efter festen måste festgifvaren på
rådhuset intyga, att 100-talet icke öfverskridits — i motsatt fall blef det dryga
böter. Att släkt- och vänkretsen gärna växte, hvarje gång en person åter trädde
i brudstol, förstår man lätt; var en änka gift för tredje gången och gaf bröllop
för en dotter i ett föregående gifte, var 100-talet snart fullt.
Men en Qqylik tillställning var icke billig och att ett kringskärande stadgande
som detta funnit plats i stadslagen omkring år 1350, visar väl bäst Stockholms
stora ekonomiska uppsving under nu behandlade tidsskede. Lägga vi härtill
äfven det förhållandet, att staden och enskilda flera gånger uppträdde som
långifvare — sålunda förpantade riksrådet till staden Gestrikland och Uppsala
köpstad 1470 tills Karl Knutssons stora skuld var betald — få vi väl, oaktadt man vet
så litet härom, anse Stockholm lika förmöget som tyskar och danskar ansågo
det viktigt och eftersträfvansvärdt.
4
A
2 D
Gan
vy Saa (N
f Qs k
Ö
G g;27
åi “l. 1 6
S l
G g702 8⚔⚔
† † D) G 4D GG
: 1g/e 2 ÆAÆ(17
Wi ⚔ʙ A. af.
Mèe Z
A ⚔Ö
KOS rG ⚔
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
