Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms magistrat och rådhusrätt. Kortfattad öfversikt af Nils Östman - Tidsskedet 1471-1635
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tidsskedet 1471-——1635 27
ägde alltjämt bestånd, men under senare hälften af 1500-talet ökades i några
ämbeten förtroendemännen till tre eller fyra.
nvånareantalet i Stockholm växte mot slutet af 1400-talet; sålunda fanns här år
1501 1034 borgerliga hushåll. Under de följande åren ökades antalet, så att
siffrorna för 1517—1520 äro 1171, 1174, 1149, 1130. Sistnämnda år ägde
blodbadet rum; dess följder liksom belägringskrigets spåras i de tre följande årens
siffror: 887, 624, 308. En af Gustaf I:s förnämsta åtgärder blef nu att förmå
köpmän och handtverkare från andra orter att inflytta i den tomma staden; redan
åren därpå hade hushållen stigit till 724 och 955 stycken. Härefter minskas
antalet i stadens skotteböcker till följd af kyrkoreduktionen 1527, då norrmalmsborna
endast i vissa fall betalade skott till staden. Men siffrorna för staden med holmarna
och Södermalm äro likväl låga, 1550 endast 527 borgerliga hushåll och 1600 486
stycken. Andra befolkningsförhållanden hade inträdt därigenom, att ett stort antal
icke borgare alltmer sökte sig till Stockholm. 1620 utgöra de borgerliga
hushållen blott 362 stycken, under det att adeln, dess tjänare och kronans samt
prästerskapet bilda 295, hvartill kommer änkors och fattigas med 189. Dessa
tal varsla om en ny tid.
Det är en bekant sak, att borgarna i Danmark höllo af Kristiern II, ty han
gjorde sig till tolk för deras sträfvan att förkofra handel och sjöfart. Hans stora
planer att främst kringskära Lübecks privilegieområde understöddes under några
år äfven af Stockholms borgerskap, men slutligen uppreste sig hansestäderna mot
honom, och detta blef hans fall. Gustaf I upptog emellertid delvis hans planer
och upphäfde lübeckarnas åldriga privilegier 1533. Ungefär samtidigt öppnade
Fredrik III Öresund för äfven af hansan icke privilegierade städer. Nu ökades
förbindelserna med Nordsjöstaterna, och nu började den holländska kulturen
sitt starka inslag i det stockholmska borgerskapets lif, dess handel och vandel,
påskyndadt genom ett flertal holländares inflyttande. Snart kommo äfven skottar
och mot slutet af 1500 talet engelsmän och bosatte sig här. Men det gick
långsamt med det ekonomiska uppsvinget, och först på 1600-talet började
Stockholms borgerskap i större skala idka handel och sjöfart med bättre framgång.
Vid sidan af rådet började under detta tidsskede borgerskapets betydelse att
ökas. Närmast berodde detta på, att de tillsammans hade gemensamma intressen
att bevaka gentemot stadens öfriga invånare.
Genom 1617 års riksdagsordning fastslogs borgmästare och råds gamla
sedvänja att jämte borgerskapet sända ombud till riksdagarna. Regeringsformen af
1634 erkände borgerskapet, dit äfven städernas råd räknades, såsom ett af rikets
ständer. Antalet ombud från Stockholm växlade vid riksdagarna; vanligen var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
