Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholms magistrat och rådhusrätt. Kortfattad öfversikt af Nils Östman - Tidsskedet 1471-1635
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. NORRE FÖRSTADEN (1603—1635)
NDER MEDELTIDEN LYDDE DEN DEL AF NORRMALM, SOM
icke tillhörde S:ta Klara kloster, under Stockholms slottslän. Efter kyrko-
reduktionen 1527 lades alla andliga stiftelsers områden därstädes under
samma län. Malmen, som delvis afröjts af Gustaf I, började emellertid
redan under hans tid snabbt bebyggas och befolkas. Härtill bidrog förhållandet,
att fattigt folk, som ej hade råd att bo i eller bygga i Stockholm, gärna slog sig
ned på malmen.
Genom privilegiebrefvet 1529 hade staden fått dispositionsrätten till mulbetet
på S:ta Klara gärde; båda malmarna lades samtidigt under “stadzens regemente
och lydno“, med det undantaget, att Norrmalm fortfarande till tomtören och
dagsverken skulle ligga under slottet. Öfver hvardera sattes 1563 en malmfogde,
som vakade öfver fullgörandet af invånarnas skyldigheter. Beträffande Norrmalm
var ett noggrannare bestämmande af den tillväxande befolkningens ställning till
staden önskvärdt och det skedde genom k. br. 1573 11/2. Malmens invånare fingo
nu samma skyldigheter som stadens gentemot rådet i fråga om
rättegångsärenden äfvensom skott, gästning och andra utlagor men skulle allt fortfarande till
tomtören och dagsverken ligga under slottet.1 Handelsfriheten var alltjämt
inskränkt till staden, dit såväl norrmalms- som södermalmsbon var hänvisad. Till
den uppblomstrande förstadens fromma började Johan III, som alltid var snar
till bygge, att uppföra S:ta Klara kyrka 1584 och S:t Jakobs kyrka 1589, ehuru
åtgärden tidigare varit påtänkt. Härtill lämnades bidrag såväl från stadens
skottemedel som af Storkyrkans inkomster och tidvis hade en af borgmästarna
öfverinseendet vid bygget.
Det dubbla beroendet af både slottet och staden medförde likväl så småningom
flera olägenheter för norrmalmsborna. Ofta kräfdes såväl gästning som pålagor
1 Norrmalmsbornas ännu i slutet af 1700 talet kvarstående skyldighet att hålla rent i slottet,
var en kvarlefva af detta, från medeltiden stammande stadgande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
